I Östergötland har kriminella nätverk, som till exempel Black Cobra, M16 och Hells Angels, etablerat sig i Linköping, Motala och Norrköping. Andra kriminella gäng som Asir och Outlaws har också sympatisörer i länet och har hamnat i våldsamma konflikter med de andra gängen.
Pilotkommuner
Myndigheterna slog tidigt fast att det var nödvändigt att ge unga gängmedlemmar en möjlighet att lämna den kriminella miljön och i mars förra året beslutade regeringen att inleda en försöksverksamhet med sociala insatsgrupper i tolv pilotkommuner, däribland i Linköping.
Verksamheten, som bygger på att flera myndigheter - framför allt socialtjänsten och polisen men även skolan, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen - samarbetar för att identifiera och hjälpa ungdomar i riskzonen, startade i mitten av juni förra året.
På onsdagen besökte justitieminister Beatrice Ask Linköping för att ta reda på hur det årslånga försöket har fallit ut. Det var en nöjd minister som vi mötte.
- Jag vill att man ska fortsätta arbeta på det här sättet. Det är roligt att andra städer som inte är med i pilotprojektet, som till exempel Norrköping, har valt att inrätta egna insatsgrupper. Många har blivit inspirerade och uppenbarligen finns det ett behov.
I Linköping har de inblandade myndigheterna identifierat 77 ungdomar mellan 13 och 25 år som enligt polisens kartläggning är medlemmar eller på väg att bli medlemmar i något kriminellt nätverk. Av dessa 77 har 17 (15 pojkar och två flickor) gått med på att polisen och socialtjänsten får dela information med varandra - något som anses vara helt avgörande för att hjälpen ska ha någon effekt.
Tomas Enström på Råd &Stöd arbetar som koordinator och ser till att myndigheterna drar åt samma håll. Han tycker att projektet har fått en lovande start:
- Vi har bara hållit på i några månader. Men de ungdomar som vi har gått in och markerat allvaret för har inte begått några brott.
Att gå in och "markera" kan möjligen låta lite tuff när det handlar om en 15-åring på glid. Men det kan också vara ett sätt att visa att det finns vuxna som bryr sig.
Problem med sekretess
Ett stort problem är dock att de nuvarande sekretessreglerna gör att en person som har fyllt 15 år har möjlighet att motsätta sig att myndigheterna samarbetar genom att dela med sig av information. Ungdomar, som i en del fall har kommit långt i sin kriminalitet, kan helt enkelt lägga in sitt veto mot samordnade insatser.
Håkan Stenbäck, polisens representant i insatsgruppen, menar att lagen måste ändras:
- Det kan vara knepigt för polis och föräldrar att övertala en 15-åring, som kanske använder droger, att lämna samtycke till att avsäga sig sekretessen. Vi har sagt till om att lagen behöver ändras.
Inga extra pengar
Stenbäcks vädjan verkar inte ha klingat ohörd. Justitieministern aviserade i går att en lagändring är på gång.
Regeringen tog initiativet men har inte skjutit till en enda extra krona till de tolv insatsgrupperna i landet. Insatserna bygger i stället helt på att samtliga inblandade myndigheter står för alla kostnader. Inger Tall, som arbetar på socialförvaltningen och leder insatsgruppen, tycker dock inte att det är något problem. Tvärtom.
- Det är positivt att regeringen inte har skickat med pengar. Risken är annars att projekten upphör när pengarna tar slut. Linköpings kommun har råd med det här.
Beatrice Ask delar, föga förvånande, den uppfattningen:
- Det är inte resurser som har saknats, utan problemet har varit att myndigheterna inte har samordnat sina resurser. Det handlar inte om pengabrist.
Såväl Rikspolisstyrelsen som Socialstyrelsen kommer senare att utvärdera hur pilotprojekten har gått. Men i Linköping är uppfattning klar: insatsgruppen måste fortsätta sitt arbete.