Även mödrar ska försörja sig själva
Det svenska samhället, välfärden och socialförsäkringssystemet bygger på, att så många vuxna som möjligt försörjer sig själva.- Staten och kvinnorörelsen var tidigt överens om detta, säger Renée Frangeur.
Den svenska staten och kvinnorörelsen var överens om att kvinnors egen försörjning ska uppmuntras. 1939 blev det förbjudet för arbetsgivare att avskeda en kvinna för att hon gifte sig. Först 1983 blev alla yrken öppna för kvinnor.
Foto: Fotograf saknas!
Det fanns en gren av kvinnorörelsen i början på 1900-talet som krävde moderslön, men den fick aldrig ordentligt fäste.
- I Sverige fick likhetsfeminismen tidigt genomslag, med exempelvis Fredrika Bremerförbundets krav på lika lön för lika arbete redan 1884. Den svenska feminismen har drivit arbetslinjen, då den ger kvinnor valfrihet att skapa sig en egen tillvaro, att både kunna försörja sig och skaffa barn, och inte vara beroende av en man, säger Renée Frangeur.
Arbetsförbud för gifta
Hennes avhandling handlar om den politiska striden på 1930-talet, då gifta kvinnor skulle förbjudas att yrkesarbeta. De tog männens jobb, hette det. De gifta kvinnorna vann. Lagen som kom 1939 förbjöd arbetsgivarna att avskeda kvinnor på grund av äktenskap. I Norge blev det tvärtom - gifta kvinnor förbjöds att arbeta.
- Modernismen fick genom Alva Myrdal ett starkare fäste i Sverige än i Norge. Kvinnor skulle stöttas för att klara sin egen försörjning. Försumliga fäder skulle jagas rätt på och tvingas att bidra till sina barns försörjning, eller så gick staten in i stället för fadern. Detta möjliggjorde att barnen kunde stanna hos mammorna i stället för att hamna på institution.
Renée Frangeur berättar om Storbritannien, där ideologin om fadern-familjeförsörjaren varit stark, och där kvinnors yrkesarbete inte ansetts som viktigt. Ogifta mammor får bidrag i stället för barnomsorg och stöd att komma ut på arbetsmarknaden.
- I Sverige uppmuntrades tidigt även ogifta kvinnor att klara sin försörjning i stället för att staten via bidrag skulle isolera dem i bostäderna. Moderslön skulle låsa kvinnorna vid barnen och hemmet, feministerna trodde på hjälp till självhjälp.
Hemmafruideal
Hemmafruidealet med en försörjande far överlevde inte i Sverige, men väl i andra europeiska länder.
- Vi kan ju titta på Tyskland som brottas med otroligt låga födelsetal i dag. Där har staten valt att låta kvinnor lösa kombinationen barn och yrkesarbete efter bästa förmåga, barnomsorgen är inte utbyggd. Det har lett till att välutbildade kvinnor avstår från att skaffa barn, säger Renée Frangeur.
Likhetsfeminism bygger på tanken att män och kvinnor i grunden är lika, att det kan vara större skillnader mellan två kvinnor än vad är mellan en kvinna och en man. Skillnaderna mellan könen uppstår på grund av miljö, påverkan, förväntningar, i olika kulturella och sociala sammanhang.
Särartsfeminism bygger på tanken att kvinnor och män är olika av naturen, att deras hjärnor är olika och så vidare, men de kan sägas komplettera varandra. Kvinnornas göromål måste uppvärderas. Kvinnor står för sådant som fred eller miljömedvetande och vårdande av barn, och särartsfeminister påpekar gärna att världen skulle blir ett bättre ställe att leva på om kvinnor fick mer makt och det kvinnliga uppvärderades.
Jämställdhet kallas det som avser jämlikhet mellan könen. Det är ett politisk mål, inte en vetenskap, men väl ett kunskapsområde.
Genusvetenskap är en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället.
Särartsfeminism bygger på tanken att kvinnor och män är olika av naturen, att deras hjärnor är olika och så vidare, men de kan sägas komplettera varandra. Kvinnornas göromål måste uppvärderas. Kvinnor står för sådant som fred eller miljömedvetande och vårdande av barn, och särartsfeminister påpekar gärna att världen skulle blir ett bättre ställe att leva på om kvinnor fick mer makt och det kvinnliga uppvärderades.
Jämställdhet kallas det som avser jämlikhet mellan könen. Det är ett politisk mål, inte en vetenskap, men väl ett kunskapsområde.
Genusvetenskap är en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället.
Så jobbar vi med nyheter