Bristen på organdonatorer ligger till grund för den vetenskapliga studien som forskarna Gustav Tinghög, Faisal Omar och Stellan Welin, på Linköpings universitet presenterade i går. Forskarnas förhoppning är att starta en diskussion om donation som ekonomiskt lönsam, men fortfarande etiskt försvarbar.
- Utgångspunkten till det här är att folk dör för att vi har brist på organ, i synnerhet njurar. Det här är ett sätt att resonera kring om det är moraliskt acceptabelt att erbjuda kompensation eller inte, säger Gustav Tinghög.
Ett sätt att minska bristen
Han anser att modellen som existerar i dag, där donation enbart sker av osjälviskhet, inte fungerar i en värld där bristen på organ är så stor att människor tvingas ta till olagliga metoder. Han tror att kompensation är ett sätt att minska bristen.
- Vi ser det som ett sätt att öka tillgängligheten. Underskottet leder till en svart marknad som är omöjlig att kontrollera. Det är förståeligt att den som kämpar för sitt liv som sista utväg åker utomlands för att köpa sig ett nytt organ, men samtidigt lämnar man en fattig del av världen i sticket genom att göra så.
Främmande förslag
Eftersom kompensationen skulle gälla för en redan avliden person, anser Gustav Tinghög att man till viss del kommer runt det påtvingande momentet.
- Det blir lite mindre i det här läget. Det blir ett påtvingat moment mot familjen, men man ska inte heller kunna gå mot den avlidnes vilja.
För Kristina Söderlind Rutberg, donationsansvarig läkare vid US, är förslaget främmande.
- Först och främst måste man tänka på är att det här är helt på det teoretiska planet och det har ingenting med det kliniska och praktiska arbetet på sjukhuset att göra, säger hon.
Etiskt problem
Hon anser att det är en etiskt komplicerad fråga.
- Det är klart att man resonerar kring vad man skulle kunna göra för bristen på donation, men donation är en gåva och det blir väldigt konstigt när man börjar prata om det som en fråga om pengar. Det är lätt att hamna i ett ingenmansland eftersom vi har ett lagligt förbud mot organhandel. Vad är det när man får 50 000 kronor då?
Hon poängterar att studien är teoretisk och tror inte att det blir en aktiv fråga i diskussionen om organdonationer.
- Men det är en reflektionsfråga med etiska värden, säger hon.
Gustav Tinghög medger att det kan bli problematiskt om pengarna lockar i så stor utsträckning att den verkliga önskan åsidosätts, men menar att de etiska aspekterna ligger till grund för den metod som slutligen föreslagits.
- Det blir ett etiskt problem om människor känner sig tvingade, men vi har vägt det mot att människor faktiskt dör på grund av bristen på organ. Folk hävdar att exploatering av människokroppen är förkastligt, men då tycker jag att det är förkastligt att människor dör när det finns saker att göra.
Tänkt som debattinlägg
Sedan studien offentliggjordes har telefonen hos Gustav Tinghög gått varm.
Hur kommer ni gå vidare nu?
- Vi får helt enkelt se vad som händer och om det fortsätter i den här takten. Det är tänkt som ett litet debattinlägg, men jag är varken politiker eller beslutsfattare, jag analyserar utifrån mitt perspektiv och så får vi se vad som händer.