Slutsatsen är Helena Karresands, som nyligen har doktorerat vid Linköpings universitet. Hon har intervjuat 14 familjer i så kallade passivhus, varav sex bor i Stångåstadens lägenheter i Lambohov.
– Det är inte så att de i lågenergihus slösar mer än andra, men det finns en större risk att de inte anstränger sig lika mycket som de som bor i ett sämre hus, säger Helena Karresand.
Många tror helt enkelt att huset kommer göra jobbet åt dem och att det till exempel är fritt fram att köra halvfulla tvätt- och diskmaskiner.
Så gott som alla i avhandlingen vill egentligen slippa att använda torktumlare, men många måste ändå göra det på grund av utrymmesbrist. Inte heller är det säkert att övriga hushållsmaskiner är vare sig energieffektiva eller används på rätt sätt.
– Man ska komma ihåg att det bor människor i lägenheterna som lever sina vardagsliv. De flesta tänker inte på energi i någon större utsträckning än kanske elräkningen, säger Helena Karresand.
Doktoranden påpekar att energisnåla hus i grunden är någonting positivt.
– Men bostadsbolagen vet inte så mycket om vad som pågår inom hemmets dörrar. Så det skulle vara jättebra om de börjar prata med hyresgästerna om hur det fungerar för dem i vardagen, säger Helena Karresand.
Ytterligare en brist eller motsägelse som hon har identifierat är att passivhus värms upp av spillvärme från apparater i stället för av värmeelement.
– Hyresgästerna måste alltså använda apparater för att få fram spillvärme, annars blir det för kallt inomhus. Och är man noga med att inte använda och stänga av apparater blir det inte så mycket spillvärme, säger Helena Karresand.
Därför bör inte passivhus värmas upp enbart med el, utan kan med fördel kompletteras med till exempel fjärrvärme, enligt doktoranden.
Ulrica Melinär energikoordinator på Stångåstaden. Hon berättar att bolaget uppskattar samarbetet med universitetet och att man själva saknar just kunskap om hyresgästernas energibeteende.
Helt okomplicerat tycker hon däremot inte att det är att prata energiförbrukning med sina hyresgäster.
– Det är en fin linje mellan att informera om hur vår teknik fungerar och att komma in och tala om hur folk ska bete sig. Vi är trots allt i folks hem, säger Ulrica Melin.
Dessutom visar forskningen att de flesta blir medvetna om vad energi kostar först när de betalar räkningen själva, menar Melin.