Slutsatserna presenteras i ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet.
Arbetet har utförts av Helena Gauffin som är överläkare och nybliven doktor i neurologi.
Resultaten är nedslående där deltagare, förutom sina medicinska komplikationer, vittnar om ett socialt utanförskap i ett frågeformulär.
I en skriftlig kommentar till avhandlingen konstaterar Gauffin:
- De upplever en brist på kunskap i omgivningen. De är rädda att inte få hjälp när de drabbas av anfall. De möts av fördomar och har svårt att ta sig in i arbetslivet.
Hittar nya vägar
Med magnetkamera och en neuropsykologisk undersökning studerades och testades språkfunktionen hos unga vuxna, vars resultat jämfördes med en grupp friska frivilliga.
Studien visar att hjärnan kan kompensera försämringen genom att omfördela funktioner till andra områden.
Knappt en procent
En knapp procent av befolkningen lider av epilepsi. Över hälften har en lindrig form som hålls i schack med medicinering.
Men för de kanske 40 procent som behöver bättre metoder och läkemedel har sjukvården svårt att hitta en effektiv behandling. Gauffin konstaterar:
- Det genombrott man hoppats på har ännu inte kommit.
Trots många nya läkemedel förbättras patienternas liv mycket långsamt.
En uppföljning visade att för unga vuxna har inte antalet anfall minskat och inte heller har biverkningarna blivit färre.