Feberns gåta löst
Ett forskarteam vid Linköpings universitet har löst feberns gåta. Upptäckten kan bland annat bidra till utvecklingen av febernedsättande läkemedel.
Feber är för det mesta inte farligt, tvärtom, men oftast vill man ändå få ner temperaturen till normala 37 grader. Forskarteamets upptäckt kan bidra till läkemedel som ger färre biverkningar än dagens febernedsättande och inflammationshämmande läkemedel.
?De febernedsättande medel vi har idag hämmar bildningen av en hel rad ämnen, vilket förklarar de flesta biverkningarna i form av magkatarr, njurbesvär och hjärt-kärlsymton, säger professtor Anders Blomqvist. Kan man rikta in sig direkt på det här enzymet skulle man få en mer specifik effekt.
Feber uppstår när små fettlösliga molekyler, prostaglandin E2, binder till mottagarämnen (receptorer) i den främre delen av hjärnans hypotalamus.
Då vrids termostaten upp, ämnesomsättningen ökar, de ytliga blodkärlen dras ihop och svettningen minskar.
Men porstaglandinerna börjar inte produceras förrän det specifika enzymet mPGES-1 signalerar att en inflammation pågår någonstans i kroppen.
Till skillnad från de flesta andra ämnen i blodet kan detta lilla enzym ta sig igenom den skyddande blod-hjärnbarriären och påverka skeendet i hjärnan.
Då vrids termostaten upp, ämnesomsättningen ökar, de ytliga blodkärlen dras ihop och svettningen minskar.
Men porstaglandinerna börjar inte produceras förrän det specifika enzymet mPGES-1 signalerar att en inflammation pågår någonstans i kroppen.
Till skillnad från de flesta andra ämnen i blodet kan detta lilla enzym ta sig igenom den skyddande blod-hjärnbarriären och påverka skeendet i hjärnan.
Så jobbar vi med nyheter