Fuglesang landade i Linköping
Först en månbas och sedan en forskningsbas på Mars. Rymden ska utforskas för att skapa förutsättningar för mänskligt liv.
Under tisdagen besökte han Linköping. Först den militära flygskolan Malmen och sedan Linköpings universitet.
Senast han var där var för många år sedan. Han behövde hjälp av universitetets experter med ett matematiskt problem som han stött på i sin fysikforskning. På eftermiddagen besökte han Saab, där han fick flyga Gripen, och dagen avslutades på Flygvapenmuseet.
Inget storhetsvansinne
Journalister fick ställa sina frågor på morgonen på flygskolan, sedan var det bråttom, bråttom, pressat tidschema.
Christer Fuglesang svarar vänligt, även på frågan om det inte är storhetsvansinne att tro att människan ska bebygga Mars.
- Nej, inte alls, säger han, och försöker få den församlade journalistkåren att se flera hundra år framåt.
Han jämför med Columbus upptäckt av Amerika.
- Det tog ju flera hundra år innan människor från Europa bosatte sig i Amerika.
Christer Fuglesang vill se bebyggelsen av andra planeter som en stor utmaning.
- Jag hoppas naturligtvis att en flytt till Mars inte ska bero på att vi inte kan bo på Jorden, men det kan ju slå ner en komet.
Ser framåt hela tiden
När Christer Fuglesang befann sig i rymden tittade han på stjärnorna och undrade om det finns liv där, och hur det i så fall ser ut. Annars var den största upplevelsen att få se Jorden och Sverige från rymden.
Grubblerier på existentiella frågor ligger honom egentligen inte för. Han ser ständigt konkret framåt, både på kort och lång sikt.
- Kortsiktigt måste jag få min bok klar, den ska komma i höst. Den ska bland annat handla om rymdresan och hur jag blev astronaut. På längre sikt ser jag fram emot att få åka ut i rymden igen, säger han och ser uppriktigt oförstående ut när NT ställer frågan, om inte en känsla av tomhet infinner sig efter att ha levt ut drömmen.
- Nej, jag är jättenöjd, det känns bara bra. Jag fick göra det jag ville göra och förhoppningsvis får jag göra det igen.
Långt till pensionen
Om tre år tror han att det är dags för nästa rymdäventyr.
- Nasa har avtal med ESA om ytterligare en rymdresa. Jag har av min chef fått veta att jag är ESAs huvudkandidat.
Pensioneringen ligger långt fram.
- Det finns ju alltid en risk att medicinska komplikationer uppstår, men formellt är pensionsåldern 60 år för en astronaut.
Oavsett om man vill bli astronaut eller något annat i livet lyder Christer Fuglesangs enkla råd:
- Sätt upp mål och ha rätt attityd.
30-årig dröm
Den blivande Gripen-piloten Henrik Björling och hans sex klasskamrater får ingen möjlighet att ställa frågor till Christer Fuglesang, bara att bli fotograferade tillsammans med honom.
- Jag hade velat fråga om han alltid drömt om att flyga. Många av oss har gjort det sedan vi var barn, säger Henrik Björling men tillägger, att det ändå var häftigt att få träffa den förste svensken i rymden.
NT ställer Henriks fråga till Christer Fuglesang, som redan sitter i bilen som ska ta honom till universitetet där ett par hundra skolelever och studenter väntar på honom.
- Jag var väl i tjugoårsåldern när jag började drömma om att komma ut i rymden, svarar Christer Fuglesang snabbt.
I helgen fyllde han 50 år.
ESA, European Space Agency, är rymdorganisationen vars mål är att skapa och utveckla möjligheter för Europa i rymden och se till att investeringarna i rymdforskning gynnar européer.
ESA har 17 medlemsländer och samordnar medlemsländernas ekonomiska och intellektuella resurser.
NASA, National Aeronautics and Space Administration, är USAs statliga rymdorganisation som uppstod på 1950-talet som ett svar på Sovjetunionens snabbt avancerade rymdforskning.
Sovjetunionen var först med att skicka ut en människa i rymden. USA svarade med att vara först med att placera en människa på månen.
ESA har 17 medlemsländer och samordnar medlemsländernas ekonomiska och intellektuella resurser.
NASA, National Aeronautics and Space Administration, är USAs statliga rymdorganisation som uppstod på 1950-talet som ett svar på Sovjetunionens snabbt avancerade rymdforskning.
Sovjetunionen var först med att skicka ut en människa i rymden. USA svarade med att vara först med att placera en människa på månen.
Så jobbar vi med nyheter