Vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping ska centraloperation och röntgenkliniken byggas om och byggas till.
Hälso- och sjukvården i Östergötland gick med nära 1,7 miljarder kronor minus under 2023 – och nu har regionledningen varslat 900 medarbetare om uppsägning. Trots detta valde regionstyrelsen att, vid sitt senaste sammanträde, besluta om nya investeringar motsvarande 560 miljoner kronor. 330 miljoner kronor ska användas till en om- och tillbyggnad av centraloperationen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. På samma sjukhus ska även röntgenkliniken byggas om och byggas till för 198 miljoner kronor. I Linköpingsstadsdelen Ekholmen ska vårdcentralen rustas upp för 10,6 miljoner kronor.
Samtliga investeringar är en del av regionens tioåriga projekt "Vision 2020" – som syftar till att modernisera sjukvårdens lokaler. I dagsläget bedöms operationssalarna på Vrinnevisjukhuset vara för små samtidigt som det saknas så kallade uppdukningsrum – något som påverkar hur många operationer som kan genomföras. Röntgenklinikens lokaler beskrivs i sin tur som föråldrade och ineffektiva. "De olika röntgenutrustningarna är inplacerade utifrån vart de fått plats snarare än utifrån att skapa bra och effektiva flöden", står det i beslutsunderlagen. För Ekholmens vårdcentral motiveras byggprojektet med en trångboddhet och möjligheterna till mer effektiva flöden.
"I långa loppet är det oftast dyrare att underhålla en dålig och gammal lokal än att bygga helt nytt", säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
Ni beslutar om investeringarna mitt i en ekonomisk kris. Vad säger du om det?
– Vi gör ständigt omprövningar av vår investeringsplan och vi har faktiskt sänkt nivåerna inför i år. Men en del investeringar, även om det kan verka lite bakvänt, handlar om att skapa förutsättningar för att bedriva en mer effektiv och tillgänglig vård och få en högre genomströmning av patienter med färre medarbetare. Vid till exempel röntgenkliniken på Vrinnevi är dagens lokaler mer arbetskrävande än de lokaler som ska byggas, säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
De två stora investeringarna görs vid Vrinnevisjukhuset.
På vilket sätt har ni sänkt investeringsnivåerna inför i år?
– Vi var uppe och toppade på någonstans omkring 1,5 miljarder kronor men har väl oftast legat runt 1,3 miljarder kronor under de senaste åren. Nu, de närmaste åren, har vi lagt ett tak på 900 miljoner kronor per år.
– Om man tittar på de beslut som rör Vrinnevisjukhuset har vi gjort en omdisponering i investeringsplanen för att få plats med byggnationerna vid centraloperation och röntgenkliniken. Där har vi dragit tillbaka investeringar inom psykiatrin och istället för att bygga nytt kommer man att göra en mindre renovering av befintliga lokaler. Den förändringen gör vi för att vi inte har de ekonomiska resurserna, fortsätter Marie Morell.
Kaisa Karro (S), andre vice ordförande i regionstyrelsen, anser att investeringarna är nödvändiga. "Men jag förstår att det kan sticka i ögonen", säger hon.
Oppositionsrådet Kaisa Karro (S) är även hon positiv till investeringarna.
– Vi tycker att det är bra att investeringarna görs och vi anser att de behövs. Jag förstår att det kanske kan sticka i ögonen att man gör en investering på 560 miljoner kronor samtidigt som 900 anställda varslas, men det här pengar som redan är intecknade i vår investeringsbudget. Och gör man inte satsningarna nu vet vi att det kommer att kosta oss mer i framtiden, säger hon.
Men hade inte de här pengarna kunnat användas för att minska varslet?
– Jag förstår att man kan tänka så men de här 560 miljoner kronorna är egentligen pengar som vi redan har avsatt för att kunna jobba med våra fastigheter. För att man som medborgare ska kunna få en bra vård måste vi se till att vi har bra och ändamålsenliga lokaler.