Hasselpäronträd upptäckt

Landets första "fria" hasselpäronträd har upptäckts i Linköping - i ett snårigt område alldeles utanför slottsträdgården.

Hasselpäronet är ljusgrönt, har prickar och blir hasselnötsfärgat vid skaft och blomfäste.foto: tord olsson/corren

Hasselpäronet är ljusgrönt, har prickar och blir hasselnötsfärgat vid skaft och blomfäste.foto: tord olsson/corren

Foto: Tord Olsson/Corren

LINKÖPING2009-09-11 00:21
Lars-Olov Rosenström, pomolog från S:t Anna och svensk expert på historiska päronsorter, har gjort fyndet och visar platsen för Corren. Innan vi kommer fram är han fortfarande osäker på bestämningen.- Hasselpäron är en tidig 1800-talssort som inte finns beskriven på svenska, men som odlats i Östergötland från 1860 till 1920. Det enda kända exemplaret hittills finns på växtodlingsanstalten Balsgård i Skåne, säger han.För en pomolog gills inte riktigt en sådan plats. Lars Olov Rosenström vill helst göra sina historiska fynd i gamla trädgårdar ute i landet. Som nu!Päronträdet i Linköping hukar under en storvuxen alm i närheten av både slottet och Domkyrkan. Mot solsidan dignar det av frukt. Päronen är små, ljusgröna, med prickar på skalet medan delarna närmast skaftet och blomfästet nästan har hasselnötsfärg.Frisk och söt smak
Päronen smakar sött och friskt, men är fortfarande omogna. Lars-Olov Rosenström pekar på att päronträdets stam vid basen en gång ympats på ett annat träd. Det har alltså inte kommit till av en slump. Och när han sedan synar bladen blir han säker på sin sak.- Visst är det här ett hasselpäron, säger han och jublar.Han är säker, åtminstone till 99 procent, men skulle gärna vilja smaka på ett moget exemplar innan han utropar Linköping som första fyndplats för hasselpäron. Som mogna är de helt gula - och det är ett päron som han aldrig tidigare hållit i sin hand.Röj fram fruktträden
Tipset om att det alldeles utanför slottsstaketet i Linköping finns rester efter en gammal fruktträdgård med bland annat päronträd har han fått av Helena Eriksson, nyss utflyttad från landshöv-
dingeresidenset. I snåren hittar han fler päronsorter, som Esperens herre, Doyenne du Comice och Göteborgs Diamant.- Det brukar kallas världens godaste päron, påpekar han - men tittar bekymrat upp mot trädkronan.De gamla fruktträden står omgärdade av sly intill slottsstaketet. Att bära fram frukt i detta mörker orkar de knappt, men annars är träden fortfarande livskraftiga.- Det här är värdefulla fruktträd som kommunen borde ta på sitt ansvar att röja fram och vårda. Hundraåriga päronträd är sällsynta - och tar just hundra år att få fram, betonar han med ett understatement.Ännu ett okänt päron
Lars-Olov Rosenström är engagerad i Fruktuppropet - ett av Programmet för odlad mångfalds många efterlysningar av gammalt trädgårdsmaterial. På söndag finns han som päronexpert på Jättegrönt i Gamla Linköping. Och just här har han hittat ytterligare en päronsort som inte finns någon annanstans i landet - ett franskt André Desportes.- Det roliga med inventeringen är dels att hitta mer eller mindre okända historiska päron, dels att medverka till att de bevaras i ett klonarkiv som en del av landets biologiska mångfald. Då finns chans att de kan komma ut i plantskolorna och börja odlas igen, säger han.
Fakta Fruktupprop på Jättegrönt
Den som har gamla fruktträd men inte vet namnet har chans att få reda på det under Jättegrönt på söndag den 13 september 10-15. Före klockan 12 på söndag ska alla bidragen till Jättegrönts odlartävling vara inlämnade.Ta med fem exemplar av varje frukt - särskilt viktigt när det gäller päron som ändrar karaktär allteftersom de mognar.Prisutdelningen sker klockan 14 av Helena Eriksson.Chansen är stor att det ska finnas gamla päronsorter i Linköpingstrakten, eftersom Trädgårdsföreningen från 1862 fram till början av 1970-talet haft ett 70-tal päronsorter till försäljning.De flesta päronsorter är av äldre datum. Vanligaste sorterna i svenska trädgårdar är Esperens herre, gråpäron, Moltke och Williams. Exempel på nya sorter som förädlats fram på senare år är Fritiof, Ingeborg och Carola.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om