Hon ger astmatiker nytt hopp

Inflammationer kan ha många skilda orsaker; man kan ha en muskelskada, eller drabbats av ett virus som angriper halsen. Vid kroniska inflammationssjukdomar som astma och reumatism orsakar vita blodkroppar skada på den egna kroppen genom att aktiveras och felaktigt koncentreras i luftvägar eller leder. Sådana sjukdomar behandlas i dag effektivast med kortison.- De flesta astmapatienter använder sig av luftrörsvidgande medel i kombination med kortisonliknande preparat och vid behandling av andra inflammationer så används icke-stereoider, i folkmun kända som exempelvis Ipren och Voltaren, säger Chamilly Edvaldsson, biolog och forskare på Linköpings universitet. Medicinerna slår för brett
- Problemet med dagens anti-inflammatoriska läkemedel är att de ofta slår för brett, vilket framför allt märks hos patienter som måste äta mycket mediciner. Kortison fungerar som ett hormon i kroppen och kan påverka många funktioner, så ett barn med allvarlig astma kan störas i tillväxten av medicinen. Och icke-steroiderna kan ge mag- och tarmproblem, i värsta fall blödande magsår, fortsätter hon. För åtta år sen började hon tillsammans med sin handledare docent Srinivas Uppugunduri att undersöka om man i stället kan stoppa en inflammation innan den riktigt har kommit igång. Förklara, vad händer i inledningsstadiet?- När de vita blodkropparna åker runt i blodet så sköter de sig själva. Men när en vävnad signalerar om en skada eller en attack utifrån fångas de vita blodkropparna upp av små ankare i blodkärlen så att de kan aktiveras.I skolan lärde vi oss att de vita blodkropparna är kroppens soldater...- Jag skulle hellre vilja likna dem vid ett medborgargarde, de är inte alltid lika disciplinerade som soldater och det är det som märks vid inflammatoriska sjukdomar. När de vita blodkropparna tagit sig ut i vävnaden drar de igång inflammationen på allvar.Så vad blev er forskningsstrategi? - Kort sagt, att hitta ämnen som blockerar samspelet mellan vita blodkroppar och blodkärlsväggen.Så bra som möjligt
Tidiga försök pekade på att uridin och det närbesläktade 4-thiouridin var sådana ämnen. Uridin är ett ämne som redan finns i kroppen. När dessa sattes in på SpragueDawley-råttor med en astmaliknande lunginflammation motverkades inflammationen på flera sätt.Var du aldrig tveksam till att använda dig av försöksdjur?- Jo, absolut. Men det är ett etiskt ställningstagande man gör, kan det här ha stor nytta för människor? Jag har försökt att se till att råttorna har det så bra som möjligt och att inte göra fler försök än jag måste, även om statistiken då skulle sett snyggare ut. Dessutom godkänns alla djurförsök av en oberoende etisk kommitté som bedömer om det finns andra sätt att göra det här, tillägger hon.Om kroppen själv skulle kunna reglera mängden uridin skulle vissa patienter slippa astma då?- Det går inte att svara på. Det här är väldigt komplext och det som lindrar i ett avseende kanske ställer till det i ett annat, precis som med kortison, så kroppen har förmodligen ett bra skäl för att kontrollera mängden.Mycket återstår
Om allt går som det ska, hur länge dröjer det tills ett nytt uridin-baserat läkemedel finns på marknaden? - Ge mig åtta år och tio miljarder, brukar standardsvaret vara i dessa sammanhang, säger Chamilly med ett smittande skratt.- Allvarligt talat, vi vet ingenting om vilka långtidseffekter substanserna har. Om det är säkert för människor att inhalera under lång tid. Vad händer om det skulle spridas i resten av kroppen? Så mycket forskning återstår. Till syvende och sist är det förstås en fråga om läkemedelsindustrins intresse.
Men vad tror du själv?- Jag tror att det kan finnas ett sådant läkemedel inom tio år. Min handledare också, som har patent på användningen av dessa substanser vid inflammation. Sjukdomar som cystisk fibros, svår astma och KOL innebär svårt lidande för dem som drabbas och stora kostnader för samhället. Jag hoppas att den här forskningen på sikt bidrar till att minska detta lidande.

Hon ger astmatiker nytt hopp

Var tionde svensk är drabbad av astma, kronisk inflammation i lungorna. Och för vissa patienter är biverkningarna från dagens mediciner svåra. En forskningsstudie från Linköping kan leda fram mot effektiva läkemedel - med betydligt färre biverkningar.