- Det blir sämre för personalen. Det är inget att hymla med, säger Barbro Naroskyin om nya besparingar som hon föreslår ska gälla från årsskiftet. Landstingsstyrelsen tar beslut om några veckor.
Landstingsdirektören fick för tre veckor sedan styrelsens uppdrag att ta fram nya besparingsåtgärder. Vården väntas gå back med 60 miljoner i år och kommande tre åren väntas bli ännu tuffare ekonomiskt, till följd av djup lågkonjunktur och minskade skatteintäkter.
Det är ett pedagogiskt problem att förklara varför landstinget måste fortsätta spara när staten skjuter till 137 friska miljoner nästa år, medger Barbro Naroskyin. Hon betonar att pengarna är ett engångsbelopp och bara lindrar krisen tillfälligt.
Jobb varannan helg införs för i stort sett all vårdpersonal nästa år, om inte ekonomin plötsligt blir bättre.
Siffror från landsting som redan genomfört försämringen, visar att det sparar "30-40 miljoner" i form av minskat behov av personal, enligt Barbro Naroskyin.
Läkarna är inte schemalagda som övrig vårdpersonal, och kan, i dagsläget, inte åläggas att tjänstgöra varannan helg.
- Vi får ta och titta på deras avtal också, tycker landstingsdirektören är rimligt om besparingen genomförs.
Det är med tungt hjärta Barbro Naroskyin föreslår tätare helgtjänstgöring som hon är mycket medveten om försämrar för de anställda.
- Men vi är i ett svårt läge, säger hon.
3-3 innebär att man jobbar tre dagar och är ledig tre. Skälet till att arbetsmodellen ser ut att få stryka på foten, är att den anses dyrare än normal arbetstid. Något anhängare av 3-3 hävdar inte stämmer, eftersom den också leder till färre sjukskrivna.
Akuten på US var första arbetsplatsen inom sjukvården i länet att införa 3-3. Här vill de allra flesta fortsätta jobba så, visar en färsk undersökning. Ledningen är också nöjd.
Anställda i 3-3 är skyldiga att göra fem extra arbetsdagar per år. Akutpersonalen på US gör dem sommartid, vilket har minskat behovet av semestervikarier.
- Det spar både tid och pengar, påpekar Anne Boström, vårdenhetschef på akuten, US.
Besparingarna kommer att leda till ett minskat behov av anställda i landstinget. Landstingsdirektören vill därför använda en del av de 137 miljonerna till omställningsåtgärder.
- Det finns inga pengar för det idag, säger Barbro Naroskyin som nämner avtalspension som exempel på en åtgärd som skulle underlätta för landstinget att krympa kostymen.