Kretsloppsanpassning inget för större tätorter

Våra städer och stora tätorter är inte redo att satsa på kretsloppsanpassade avlopp annat än som försök. Men utanför staden bör man satsa på alternativa system för enskilda avlopp.

LINKÖPING2004-03-18 04:00
Peter Balmér, professor inom VA-sektorn, inledde årets rikskonferens Avlopp och Kretslopp i Linköping med detta konstaterande.
- Slammet exempelvis, det återförs inte. Bönderna vill inte ha det på sina marker.
Peter Balmér blickade först bakåt. För 100 år sedan var motståndet stort mot vattentoaletter från kommunala renhållningsorganisationer. De tjänade pengar på att ta hand om latrinen. Gödningen var dyr, kvävet en bristvara. I dag finns mycket gödning (konstgödning) som dessutom kostar relativt lite utslaget på de matvaror vi köper. Ändå diskuterar vi på nytt separat hantering av urin och fekalier! Men nu står långsiktig uthållighet i cent­rum.
Enligt Peter Balmér betalar genomsnittssvensken cirka
1 500 kronor per år för vattnet. Omkring 75 procent därav går till att ta hand om avloppet, här ingår dagvattnet (regnvattnet). Cirka 25 till vattenrening och 50 till renvattendistribution.

Vattentillgången styr
Vi skulle säkert kunna spara en hel del vatten. Vi behöver heller egentligen inte rena allt vatten till dricksvattenkvalitet. Vi kan ju köpa dricksvatten i flaska. Men då krävs dubbla distributionssystem. Vi skulle också kunna återanvända visst vatten efter lokal rening. Men Peter Balmér tror inte det finns realistiska alternativ till dagens system, så länge vi har god tillgång på bra vatten.

Reningsverket bäst
När vatten använts ska det tas om hand. Från vår bostad förs lika mycket vatten bort som till. Tar vi bort toalettvattnet blir det mindre föroreningar i avloppsvattnet. Men att rena detta "gråvatten" lokalt är enligt Peter Balmér inte realistiskt. Reningsverket är bäst.
Dagvatten tas om hand lokalt på många ställen. För bevattning exempelvis. De lösningar för detta är ofta från 70-talet. Peter Balmér konstaterade att det tar tid för ny teknik att bli accepterad. Och det måste få ta tid så att man inte gör fel.
- Fast dagvattnet också är förorenat. Så man måste ha klart för sig var föroreningarna hamnar.

Föroreningar och slam
Det saknas alltså realistiska alternativ till stora delar av de stora befintliga VA-systemen enligt Peter Balmér. Kritik mot dagens system saknas dock inte. Det ger inget kretslopp av näringsämnen från avlopp till produktiv mark. Slammet innehåller tungmetaller och andra föroreningar. Läkemedelsrester kan spåras. På pluskontot finns att vattenburna sjukdomar är sällsynta, att systemen är personal- och energisnåla och ekonomiskt.
Så det gäller att komplettera och förbättra systemen. Kväveutsläppen kan hanteras effektivare. (Ökad rening har varit högaktuell för Slottshagen reningsverk i Norrköping.) Peter Balmér konstaterade, att bra reningsteknik finns, men insatserna är inte alltid försvarbara. Vi kan satsa på urinseparering och använda avloppsvatten som bevattning. Fast klimatet begränsar och tätortssatsningar är inte lämpliga.

50 års arbete
- Vi kan också byta ut kopparledningarna i våra vatten­installationer och eliminera koppartak som har kontakt med vatten. Vi kan ta hand om fraktioner som urin. Allt är möjligt, men det kommer att ta tid, säger Peter Balmér som ifrågasätter om man ska tala om urin som ren, eftersom den ofta innehåller läkemedelsrester. Och att byta VVS-system tar också tid. Man får vänta till nybyggnad. Perspektivet är 50 år.
Alternativen bör däremot vara självklara att prövas utanför staden där enskilda avlopp ofta är både bristfälliga och obefintliga. Här kan det vara intressant att ta hand om urin separat eller både urin och fekalier separat.
- Alla försök måste dokumenteras, sade Peter Balmér. Dessa alternativa lösningar utanför tätort kan vara en möjlig inkörsport när kretsloppsanpassning ska bli mer storskalig.
Peter Balmér tillade att dagens lagar är dåligt anpassade till andra lösningar än de etablerade. Sedan gäller det att reda ut vem som ska stå för kostnaderna för nya storsatsningar. Hela kollektivet eller bara de som berörs? Och om bönderna i dag är intresserade av att kunna utnyttja näringsämnen i slammet, hur länge står sig det intresset.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om