För att få börja elva terminers studier på Hälsouniversitetet räckte det på vårterminen med högskoleprovets 1,65 av maximala två poäng.
Den nivån gav ett 30-tal studenter plats på läkarprogrammet i våras, men för att bli antagen till förra årets hösttermin krävdes det 1,8 poäng.
Även antagningspoängen för sökande med ”gymnasiebetyg med komplettering” sänktes till rekordlåg nivå inför vårterminen 2013.
Högt söktryck
Enligt statistik hos Universitets- och högskolerådet samt universitetet krävs inte längre högskoleprovets maxpoäng för en plats vid något av landets sju universitet med läkarutbildning.
Karin Kjellgren är fakultetens prodekanus och ansvarig för Hälsouniversitetets utbildningar där cirka 300 lärare undervisar 3 700 studenter inom olika vårdyrken.
Finns det en risk att ni utbildar sämre läkare med sänkta antagningskrav?
– Kvaliteten på vår utbildning, som har fått mycket positiva omdömen, löper ingen som helst risk att försämras. Det finns inte heller något linjärt samband mellan antagningspoäng och utbildningsprestation, säger Karin Kjellgren.
Hon konstaterar att det fortfarande råder ett högt söktryck med drygt fem sökande per plats till höstterminens cirka 100 platser:
– Vi fick också ett utökat utbildningsuppdrag med 40 nya läkarutbildningsplatser.
Therese Björn Johansson är vice ordförande i Hälsouniversitetets studentkår Consensus där hon ansvarar för utbildningsfrågorna.
Medför sänkta krav att vi får sämre läkare i framtiden?
– Nej. Höga betyg ger inte med automatik bättre läkare. I vår utbildning vägs kvaliteter som empati och förståelse in. Men utbildningen är tuff och det krävs en förmåga att studera. Klarar du utbildningen så bli du en bra läkare. Behovet av fler läkare har också resulterat i att vi har fått fler platser.
Prutning med halv poäng
Gruppen som söker på sina gymnasiebetyg i Linköping kämpar om ett 50-tal platser med krav på omkring 22 poäng för att komma på fråga. Statistiken är något oklar men även här ser man en prutning med kanske en halv poäng.