Trots att sommaren börjar lida mot sitt slut, så är fästingsäsongen inte på långa vägar över. Varje dag kommer högvis med brev in till sjukhusets avdelning för medicinsk mikrobiologi. I varje brev finns tre provrör. I ett av dem finns en eller flera fästingar, och i de två andra finns blodprov.
- Vi får hjälp av hälsocentraler i hela landet. Från Umeå i norr till Malmö i Söder. Men flitigast av alla är man faktiskt utanför Sverige, på Åland. De har hemskt mycket fästingar där, och folk är väldigt duktiga på att ta med dem till hälsocentralen också, säger studiens koordinator, forskningssköterskan Lotta Lindvall.
Svar på gamla frågor
10 000 av de små krypen ska in, är det tänkt, och resultaten kommer på längre sikt bland annat att öka forskarnas vetskap om hur till exempel borrelia överförs från fästingar till människor, och varför vissa människor drabbas, men inte andra. Lotta Lindvall ser även en annan välkommen effekt.
- Den här studien har ett väldigt stort allmänintresse, och jag tror att den kan verka lugnande. Överlag tycker jag faktiskt att folk är oroliga i överkant, men vi ser redan nu att risken att bli smittad är väldigt liten.
Samlar in DNA
Alla fästingar som skickas in fotograferas och mäts. De skärs upp, och det genetiska innehållet analyseras för spår av både TBE-viruset och bakterierna som orsakar borrelia och fästingfeber.
- Vi är intresserade av att bestämma dels vilket utvecklingsstadium fästingen är i, men också hur mycket blod den sugit. Då kan vi dra slutsatser om hur om hur länge den suttit, säger Pontus Lindblom, som är en av flera doktorander vars forskning är knuten till studien.
Allt DNA lagras sedan i stora frysboxar. Genom att göra ett noggrant och väldokumenterat arbete öppnar man också dörren för framtida studier utifrån samma grundmaterial.
Forskare har tidigare fångat in stora mängder fästingar, och i flera studier även undersökt hur många av dem som bär på sjukdomar, men ingen har någonsin följt upp hur många människor som faktiskt smittats efter ett bett.
Få blir sjuka
- I studier på möss så har vi sett att om fästingen avlägsnas inom ett dygn, så är risken för smittoöverföring av borrelia väldigt, väldigt liten. Nu ser vi att det verkar gälla för människor med, säger Pontus Lindblom
De fästingbitna personerna som deltar i studien gör det enbart av altruistiska skäl, för att hjälpa forskningen framåt helt enkelt. När blodproven analyserats får de nämligen inte ta del av provsvaren.
- Det är viktigt att påpeka att det är precis så. Vi har inte möjlighet att höra av oss till alla vars blod vi hittar sjukdomar i, så det gör det än mer imponerande att det är så många som faktiskt ställer upp, säger Pontus Lindblom.
Hösten högsäsong
Till målet på 10 000 insamlade fästingar är det ännu en bit kvar. Men genom att fler hälsocentraler ansluter sig till projektet sväller också brevbärarnas postväskor. Förra året fick man in omkring 800 stycken, och i år kan den siffran mer än fördubblas.
- Det har gått över förväntan hittills, och hösten är lite av en högsäsong. Folk är ute i naturen, man plockar svamp och bär, och sedan drar ju älgjakten i gång då också, säger Lotta Lindvall.
Håller koll.
Kvällstidningarna har i sommar larmat om den nya sibiriska fästingen som befaras invadera landet.
Ligger det någon sanning i det?
- Ja och nej. Man har hittat den sibiriska fästingen i Sverige. Troligtvis har den kommit med fåglar över gränsen mot Finland, men fästingen i sig är inte farligare. Däremot bär den ofta på en annan variant av TBE som ger värre symptom än den europeiska varianten. Den har vi inte sett i Sverige än, men när den väl upptäcks så är sannolikheten stor att det är vi som hittar den först, säger Pontus Lindblom.