Sverige anser sig för närvarande ha behov av 100 stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen C/D - en version som har använts av flygvapnet sedan slutet av 1990-talet.
Men utvecklingen av stridsflygplan har inte stått stilla under det senaste decenniet. För att hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna mäta sig med andra länders stridsflygplan har Saab utvecklat en ny version av Gripen - den så kallade E/F-versionen, med starkare motor och längre räckvidd. Det är den versionen som Schweiz ligger i förhandlingar om att köpa och som nu även det svenska flygvapnet, med vissa modifieringar, vill ha.
Byggs om
På onsdagen sade överbefälhavaren Sverker Göranson att flygvapnet har behov av mellan 60 och 80 nya Gripen-plan. Det handlar om att bygga om och modifiera redan befintliga stridsflygplan - ett arbete som till stor del kommer att ske på Saabs anläggning i Linköping. Tanken är att de nya planen, som kommer att gräva djupa hål i försvarsbudgeten, ska vara operativa under perioden 2020-2030.
Valet att fortsätta satsa på Gripen har föregåtts av en längre analys:
- Vi har under ett knappt år genomfört mycket omfattande operativa och taktiska spel och simuleringar. Vi har jämfört med tekniska prestanda på tillgängliga stridskrafter i närområdet, säger Sverker Göranson.
Varför behöver Försvaret nya stridsflygplan?
- Vi måste ha en försvarsmakt som är operativt relevant i förhållande till den miljö vi har runt omkring oss. Då tittar vi på stridskraftssystem som finns både i öst och i väst och vilka tekniska prestanda de har. Det är i den miljön vi har definierat våra krav.
Varför anger inte Försvarsmakten något exakt antal?
- Man kan ligga lite lägre i antal under förutsättning att man satsar på vissa andra stridssystem. Men vi måste ligga i det övre intervallet om vi inte orkar med att göra de satsningarna, säger ÖB och fortsätter:
- Det är viktigt att komma i håg att de här planen har en helt annan operativ kapacitet. Det är därför vi kan sänka numerären i förhållande till vad våra C/D-maskiner kan prestera
i dagens operativa miljö.
Kostnad oklar
Hur mycket det kommer kosta att bygga om stridsflygplanen är än så länge högst oklart. I debatten har siffror på mellan 30 och 60 miljarder kronor nämnts.
- Jag konstaterar bara att det rör sig om mycket stora kostnader. Under förutsättning att regering och riksdag fattar beslut blir det en förhandling mellan FMV (Försvarets materielverk) och industrin.
Sverker Göranson framhåller att det skulle vara gynnsamt för Försvarsmakten om Schweiz bestämmer sig för att satsa på samma version.
- Ett villkor för att detta ska vara möjligt är att vi har en strategisk partner, till exempel Schweiz, med vilken vi kan dela utvecklingskostnader. Får vi inte den partnern så finns det inte tillräckligt med pengar i materielplanen som det ser ut nu.
"Betydligt billigare"
För Saab var beskedet från ÖB välkommet. Michael Mohr, chef för public affairs på Saab, säger att ställningstagandet är ett gott betyg för hela Gripen-systemet:
- Det är naturligtvis positivt. Blir det som ÖB föreslår kommer det att innebära att vi kan bibehålla och kanske även får möjlighet till ännu fler meningsfulla jobb. Det är viktigt för regionen och landet.
Enligt Michael Mohr är en del av uppgifterna som har framförts i media om kostnaden för de nya flygplanen kraftigt överdrivna:
- Det är orealistiska siffror på 50, 60 miljarder kronor som har nämnts
i debatten. Det är vad våra konkurrenter kostar. Vi är kostnadseffektiva och erbjuder system som är betydligt billigare än våra konkurrenter.