Ballongvidgning - mekanisk öppning av blodkärlet - utgör i dag behandling för fyra av fem patienter som drabbas av stor hjärtinfarkt. Ballongvidgning kräver en komplicerad logistik och görs bara på vissa sjukhus.
Det är en nackdel för hjärtinfarktpatienter som måste färdas, ibland långt, i ambulans för att få vård.
En avhandling som läggs fram vid Hälsouniversitetet i Linköping,
i nästa vecka, är därför uppmuntrande.
Förbehandling
Tim Tödt, specialistläkare vid hjärtcentrum på Universitetssjukhuset, har
i sin avhandling undersökt patienter som drabbas av stor hjärtinfarkt och som före ankomsten till sjukhuset, behandlats med blodplättshämmande läkemedel (abciximab) innan ballongvidgning.
Resultaten har jämförts med dem från patienter som inte förbehandlats. Det visar sig att nästan varannan patient som gavs läkemedel hade ett helt öppet infarktkärl innan ballongvidgningen gjordes, att jämföra med 21 procent av patienterna som inte fått blodplättshämmande läkemedel.
Tim Tödt tror att förbehandling med denna typ av läkemedel gynnar en viss grupp patienter, som de med stor hjärtinfarkt som kommer i kontakt med sjukvården inom en timme efter att de fått sin infarkt.
Nya riktlinjer krävs
Dyra läkemedel som hämmar blodplättarna måste tidigare sprutas in direkt i blodet. De har i dag fått konkurrens av betydligt billigare läkemedel som tas via munnen.
Gjorda studier av ballongvidgning har pekat på att det inte varit lika viktigt att komma igång tidigt med behandlingen, som det var när behandling skedde med propplösande läkemedel.
Tim Tödt ger ett annat besked i sin avhandling. Han visar i den att en patients hjärtskada blir större, ju längre tid vården tar. Här visas också att ballongvidgning som metodbör komma in så tidigt som möjligt efter att hjärtinfarkten uppstått, för att göra största nyttan för patienten.