Patologen förlorar sin legitimation
Både socialstyrelse och ansvarsnämnden pekar på att mannen varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning.
Patologen har överklagat beslutet att dra in legitimationen till Förvaltningsrätten i Stockholm, där mannen bor.
Stor arbetsbörda
Svensk patologförening stödjer beslutet att överklaga. Föreningen som också har fortsatt förtroende för patologen är kritisk mot en lag som "inte tillåter några fel." Bristen på patologer ligger bakom enskilda patologers stora arbetsbörda, pekar föreningens ordförande Ulrika Hansson på. Hon vill att Socialstyrelsen granskar systemfelen, istället för att hänga ut enskilda individer.
Socialstyrelsen yrkade på att legitimationen skulle dras in efter att läkaren, som fyller 75 i år, på kort tid fällts enligt lex Maria för att ha missat att diagnosticera cancer i fem olika fall. Han har kritiserats i ytterligare fall.
"Uppenbar fara"
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN bedömde att läkaren utgjort en "uppenbar fara för patientsäkerheten", och drog in hans legitimation den 10 januari i år.
Patologen har de senaste sex åren bedömt cirka 76 000 prover på patologkliniken US, där han varit "frilans" alltifrån en till flera dagar i veckan och tittat på som mest runt 90 prover per dag. Läkaren har också jobbat åt andra sjukhus, främst i Norrland.
90 prover om dagen är en uppseendeväckande stor volym enligt många bedömare som Corren talat med. Socialstyrelsen beskriver mängden som "mycket hög" i utredningen.
Fullt kapabel
Ann-Charlotte Mengel som är chef på patologkliniken, US, anser dock att läkaren varit fullt kapabel att bedöma så många prover dagligen. Det beror på vilken typ av prover det är, betonar hon och säger att många patologer på privata laboratorier har samma volymer.
Ann-Charlotte Mengel har hela tiden uttalat sitt fulla förtroende för läkaren, och gör det också efter att hans legitimation dragits.
- Han hade inte fått jobba kvar här om vi inte haft förtroende för honom.
"Få misstag"
Sett till provvolymen anser hon läkarens misstag vara få. Kanske till och med färre än om man skulle granska andra patologer.
Många lex Maria-anmälningar behöver inte innebära att en patolog, eller klinik, begår fler fel än andra, anser också Ann-Charlotte Mengel.
- Det kan lika gärna bero på att man är mer öppen och mer benägen att anmäla.
"Patologer mänskliga"
I den bästa av världar begås inga fel och alla prover eftergranskas, fortsätter Ann-Charlotte Mengel. Men också patologer är mänskliga och kan göra fel pekar hon på. Patologbrist gör det också omöjligt att eftergranska allt, då det skulle leda till alldeles för långa väntetider. Vilket vore mer riskabelt.
Siv Doré som är medicinskt ansvarig läkare på patologkliniken, har också fortsatt förtroende för läkaren som hon beskriver som "mycket duktig". Mannen har begått fel, konstaterar hon, men i bedömningar som varit ytterst svåra att göra. Bedömning av prov är heller ingen exakt vetenskap, framhåller Siv Doré.
- Fråga tio patologer och du får inte tio lika svar.
Siv Doré anser inte att patologen haft för hög provvolym, då han inte har gjort något av allt tidsödande kringarbete som patologer gör på en universitetsklinik. Hon nämner utskärning av preparat, obduktioner, undervisning och administration.
2009 inskränktes också mannens uppgifter på patologkliniken, US. Läkaren hade då varnats efter att ha bedömt en tumör på äggstocken hos en medelålders kvinna som godartad. Hon dog samma år i äggstockscancer. Patologen fick inte heller fortsätta bedöma prostataprover där man kunde misstänka cancer.
Andra granskning
Patologen har de senaste åren i huvudsak bedömt hudförändringar på patologen, US. När han tittat på svårbedömbara förändringar, som legat i gränslandet för vad som kan vara cancer, har han alltid lämnat ifrån sig dem för en andra granskning, säger Siv Doré.
- Med de inskränkningar som gjorts har vi haft fortsatt förtroende för honom.
Följden av att patologen inte längre får arbeta blir längre väntan på provsvar. En ny patolog är på gång in till patologkliniken som också förhandlar med två privatlab om att ta fler prover. Det räcker inte.
- Vi kommer att ha problem under ett antal månader, säger Ann-Charlotte Mengel.