Slutsatsen drar Simon Haikola i sin doktorsavhandling Bortom kontroll? vid Linköpings universitet.
Arbetet handlar om logiken i den svenska övervakningen och han skriver att "kemikaliernas väg genom miljön och samhället har blivit allt svårare att kartlägga".
Kemikalier i förpackningar under tusen kilo registreras inte och passerar därför ofta myndigheternas vakande ögon.
- Kemikalierna finns i allt från medicin till kassakvitton och beräknas enligt vissa bedömningar öka med 330 procent fram till år 2050, säger Simon Haikola.
1960-talets svenska larm om kvicksilver och bekämpningsmedel resulterade i ett nationellt system för kontroll av hur kemikalier används. Men systemet klarar inte av att hålla jämna steg med den massiva ökningen av kemikalier.
Cocktaileffekt
För att få en bild av kontrollfunktionerna har han intervjuat anställda på Naturvårdsverket som spårar ämnen och förändringar i miljön, samt personal på Kemikalieinspektionen som övervakar tillverkningen av kemikalier och kemiska produkter.
- Samtidigt som de övervakande myndigheterna är delaktiga i att upprätthålla bilden av ett väl fungerande kontrollsystem problematiserar de sin egen verksamhet på ett sätt som underminerar den bilden, anser Simon Haikola :
- Det går till exempel inte att kontrollera förbjudna kemikalier i varor som importeras från länder utanför EU eller den så kallade cocktaileffekt som sker när olika ämnen reagerar med varandra i naturen.
Registren med företagens rapporter om import och tillverkning har stora begränsningar. Den EU-förordning som stegvis ersätter stora delar av de svenska reglerna fokuserar bland annat på stora volymer.
Registreras inte
- Kemikalier som hanteras i mindre volymer än ett ton registreras inte och är svåra att fånga upp i kontrollen, konstaterar han och betonar behovet av gränsdragning för att det praktiska registreringsarbetet ska fungera.