Storsatsning blev noll

I Bryssel finns 27 politiker som är ditskickade av respektive regering. Det är dessa 27, en från varje medlemsland, som utgör EU-kommissionen. I början av juni deklarerade ordförande, José Manuel Barroso, att EU nu tagit snabba initiativ för att möta finanskrisen och arbetslösheten. Han meddelade att det finns 19 miljarder euro att hämta
i stödpengar. Det blir i runda slängar 195 miljarder svenska kronor.Reinfeldt träffar kollegor
Innan pengarna kommer måste samtliga EU:s stats- och regeringschefer godkänna kommissionens förslag. På torsdag och fredag träffar Fredrik Reinfeldt sina kollegor i Bryssel.Men även om han säger ja till förslaget så kommer inte pengarna att göra någon nytta i Sverige.Eftersom EU-kommissionens förslag bara innebär att medlemsländerna får plocka kommande års pengar i förskott. Och det kan inte Sverige göra.Fulltecknat
Svenska ESF-rådet har redan beviljat så många projekt att deras så kallade beslutanderam är fulltecknad. Den svenska regeringen är bunden av att statens utgifter inte får överstiga utgiftstaket. - Vi gör nya utlysningar om kommande projekt och de bereds under hösten. Men istället för att fatta beslut på nyårsafton så tar vi det på nyårsdagen i stället, om jag uttrycker det lite enkelt, säger Lennart Thörn som är nationell samordnare på svenska ESF-rådet.6,2 miljarder
Genom att skjuta på beslutet belastar det budgeten för 2010.Men det betyder också att EU-kommissionens krafttag och pengaregn inte får någon effekt det närmaste året. De arbetslösa som går och väntar på jobb nu får vänta ännu ett tag.Ytterligare en finess som EU-kommissionen framhåller är att varje land inte ska behöva bidra med några egna pengar. I normala fall delar Europeiska socialfonden ut pengar och sen bidrar varje land med lika mycket. Sverige får på det sättet 6,2 miljarder kronor under åren 2007-2013, dessa satsas i projekt och Sverige bidrar med exakt samma summa.Får behålla a-kassa
De 19 miljarder euro det nu talas om skulle betalas ut utan krav på medfinansiering. Men inte heller det är till någon glädje. Kravet på medfinansiering släpps tillfälligt under 2009-2010. Åren därefter måste allt tas igen. Dessutom har kravet på medfinansiering aldrig varit något problem i Sverige. I praktiken går det till så att den arbetslöse som deltar i ett projekt får behålla sin a-kassa eller socialbidrag och på det sättet bidrar staten och kommunerna.Generaldirektören för ESF-rådet, Åsa Lindh, försökte redan i slutet av förra året få regeringen att höja taket på deras beslutanderam så att myndigheten skulle kunna bevilja fler projekt. Men när vårpropositionen presenterades fanns det inte med.- Eftersom det är så hårt tryck på statsfinanserna så är det omöjligt för oss att få en ökning av det taket.

Storsatsning blev noll

EU-kommissionen har lovat 19 miljarder euro för att minska arbetslösheten i finanskrisens spår. Men i Sverige kommer inte pengarna att göra någon nytta.