De sprids allt mer med dödlig utgång.
– De utgör ett globalt hot och för vårt gamla penicilin gäller linjen ”bye bye”. Vi har nya droger som vi provar, men de är dyra och inte lika snälla som de gamla. Det är alltså inte helt stopp i pipeline.
Det konstaterar Håkan Hanberger som är professor i infektionsmedicin på Linköpings universitetssjukhus.
Exemplet Vietnam
Han är också huvudansvarig för samarbetsprojektet Vinares mellan Sverige och Vietnam. Syftet är att bekämpa antibiotikakrisen i Vietnam, som är ett av världens mest utsatta länder.
Där kännetecknas sjukvården av dålig infektionskontroll, för små resurser för diagnostik och felaktig antibiotikabehandling. Tre faktorer som driver på utvecklingen av resistenta bakterier.
Projektet startade förra året med utbildning på Hälsouniversitetet och US av 16 vietnamesiska nyckelpersoner och rullar nu vidare.
Har ni något att lära?
– Vietnameserna får inte bara kompetens från Europa. Vi får också kunskap tillbaka där vi exempelvis lär oss epidemibekämpning vid snabba utbrott, konstaterar Håkan Hanberger.
Senast i raden med aktuella larmrapporter är uppgifterna om det svårbekämpade, sars-liknande coronaviruset och tarmbakterier styrda av enzymet ESBL som NT skrev om tidigare i veckan.
Hur orolig ska jag vara?
– När det gäller ESBL är det ett av våra huvudproblem eftersom de finns i vår vanliga tarmflora där den blivit motståndskraftig. Men som svensk behöver du inte vara ett dugg orolig i det korta tidsperspektivet, om du inte har insjuknat utomlands, speciellt i Sydostasien. Då gäller det att snabbt uppsöka svensk sjukvård, poängterar Håkan Hanberger.
Olönsam medicin
Insatserna i Vietnam sker i tre steg med metoder som är principiellt lika de svenska:
• Eftersom utvecklingen av nya läkemedel näst intill har avstannat blir det allt viktigare för vårdapparaten att förebygga och stoppa spridningen av vårdrelaterade infektioner.
• Via en databas kontrolleras förskrivning och konsumtion av antibiotika.
• När läkarna får fel information om vilken bakterie som har orsakat infektionen används ofta fel antibiotika. Därför krävs det först en mikrobiologisk analys.
Varför arbetar inte läkemedelsindustrin mer aktivt med att hitta nya mediciner?
– De anser att det är för dålig lönsamhet på det här affärsområdet eftersom de styrs av kommersiella överväganden. Om jag inte minns fel så är det bara ett par procent av företagens utvecklingsarbete med att ta fram nya läkemedel som vi kan kalla antibiotika.
Är någon slags statlig, skattefinansierad allmännytta räddningen?
– Industri och akademi har gått samman där industrin och myndigheter satsar pengar. Just nu är vi ett drygt tiotal europeiska grupper, eller medicinska centra, som ska testa nya kommande droger. Men det tar tid att få fram resultat, konstaterar Håkan Hanberger som ansvarar för det svenska arbetet där nio sjukhus deltar.