"Vi konsumerar fattigdom"

- Jag tycker ändå inte man ska strunta i att klimatkompensera vid flygresor. Men ännu bättre är om man kan använda ett annat färdsätt. Problemen med vår tids turism är betydligt större än flygets utsläpp.Jennie Dielemans menar att vi ser turistandet som en slags solidaritetshandling. Ibland har dock resultatet blivit till raka motsatsen. Vi konsumerar stränder, hav, natur och kultur på vår semester men frågar oss sällan vad vi ger tillbaka. Vi tror att resan per definition är positiv och bidrar. Men frågan är var pengarna hamnar.- Att resa till Thailand där hotellen byggs av burmesiska flyktingar under slavlika förhållanden ser inte jag som en solidaritetshandling.Ska vi sluta att resa och turista?- Jag vill inte tala om för folk vad de ska göra. Om vi är medvetna om problemen med till exempel vår miljöpåverkan kan det
ibland finnas alternativ. Man kan som sagt använda andra resesätt till exempel.Jennie Dielemans ger ytterligare exempel på hur man kan bidra till en sundare turism. Befolkningen förlorare
All inclusive är en succémodell. Många svenskar har börjat resa så de senaste åren. Turisten betalar ett totalpris för hotell, mat och dryck. Turisten vet vad det kommer att kosta och hotellen tjänar pengar eftersom pengarna stannar
i hotellets kassa.- Men det finns en förlorare. Lokalbefolkningen får allt mindre del av pengarna. Man räknar med att 70 procent av pengarna som turister spenderar går tillbaka till hemlandet.Jennie Dielemans vill ge människor en tankeställare. Ibland handlar vår iver att resa långt bort snarare om nutidsmänniskans syn på semester som en rättighet och som en statusmarkör.- Ju mer äkta och unikt desto bättre, säger Jennie Dielemans och ger exempel på vad jakten på det unika kan leda till.I norra Thailand ligger Union of the Hilltribes, en liten konstruerad by bebodd av människor från åtta olika folkstammar i Thailand och Burma. En företagsam guide som tidigare jobbat med att valla runt turister i små bergsbyar för att titta på urbefolkning kom på genidraget. Varför inte samla dessa exotiska attraktioner på ett och samma ställe? Den orörda människan
- Man betalar 70 kronor, får ett litet barn att hålla
i handen för att gå runt och titta på när det olika folken visar upp sig och dansar traditionella danser.- Det här är ett extremfall men generellt kan man säga att vi turister allt mer ägnar oss åt jakten på den orörda människan, på det äkta och ursprungliga.Jennie Dielemans nämner ett annat exempel, en ung hmongkvinna hon mött i norra Vietnamn som arbetar som guide. Hon visar ursprungsbefolkningens hem och vardagsliv och låter sig fotograferas och berättar om sin fattigdom för förtjusta turister.- Vad vi gör i förlängningen är att vi konsumerar hennes fattigdom. Den dagen hon kan köpa en kyl och frys är hon inte längre ett eftertraktat fotoobjekt. Hon måste fortsätta vara fattig för vår skull.
Fotnot: Hmong är ett folkgupp
i Kina och Sydostasien.

"Vi konsumerar fattigdom"

Klimatkompensation vid flygresor kan lätt få oss att tro att vi kan köpa oss ur miljöproblemen. Det hävdar Jennie Dielemans, journalist och författare som i förra veckan besökte Linköpings universitet.