Vilka ska få vård och hur mycket?
Alla kan inte få exakt den vård de behöver. Somliga måste stå tillbaka för att andra ska klara sig.Men ännu saknas riktlinjer för hur man ska välja vilka patienter som ska prioriteras.
Över 300 deltagare försökte svara på frågan: vem ska få vård och hur mycket?
Att politiker erkänner att man måste prioritera bland patienterna är inte utan kontrovers.
På nationell nivå händer det att man ryggar undan och låtsas som det inte finns, säger Paul Håkansson, landstingsstyrelsens ordförande (s).
För honom är det självklart att prioriteringar måste göras. Gapet mellan vad sjukvården kan erbjuda och vad patienterna kräver kommer alltid att finnas, tror han. Att enbart försöka göra verksamheten effektivare räcker inte.
Sjukvården betalar till exempel inte för kosmetisk kirurgi och operationer mot närsynthet. Även i operationsköerna måste läkarna ibland prioritera bland patienterna.
Men det finns inga regler för vem ska väljas först.
Vi har en lång tradition av uttalade och outtalade principer hur man ska prioritera en remiss. Ofta är det kunskaper som en senior läkare själv har utvecklat, säger professor Per Carlsson, föreståndare för PrioriteringsCentrum i Linköping.
<br><span class=MR>Korta vårdköerna</span>
Centrumet, som bildades vid årsskiftet, ska tillsammans med intressenter i hela landet försöka avgöra vad prioriteringarna ska utgå ifrån. Många landsting lägger till exempel mycket resurser på att korta vårdköerna. Kanske är det inte alls vad man borde prioritera, menar Per Carlsson.
I samband med konferensen bildade centrumet ett nationellt nätverk för kommuner och landsting. Det ska bidra till att sprida kunskap och erfarenheter om prioritering och förmedla nyheter från regering, riksdag och den internationella debatten.
<br><span class=MR>Inga enkla lösningar</span>
Många länder kämpar precis som Sverige med hur prioriteringarna ska göras så rättvisa som möjligt.
Det är en ekonomisk utmaning och ett politiskt pussel. Det finns inga enkla, tekniska lösningar. De svåra valen går aldrig att undvika, säger Angela Coulter från Picker Institute Europe, som studerar hur patienter upplever sjukvården och föreslår vad som kan göras bättre.
Sverige, Holland och Norge har försökt utforma universella principer för syftet med vård och omsorg. Men de principerna har visat sig vara svåra att tillämpa praktiskt. Ska man ge vård till dem som bara har minimala chanser att överleva?
I Israel och staten Oregon i USA har man listor med behandlingar som staten betalar för. Även det har medfört problem. Få behandlingar kan helt exkluderas.
I Storbritannien och på Nya Zeeland finns riktlinjer för hur patienter på en väntlista ska prioriteras. Man håller också på att utforma ett poängsystem för vilka som ska väljas först.
<br><span class=MR>Äldre är vinnare</span>
Östergötlands landsting har enligt Per Carlsson kommit långt med att hitta ett system i prioriteringarna. Äldre mellan 60 och 80 år tillhör vinnarna. Vård i livets slutskede är ett prioriterat område.
Paul Håkansson beskriver arbetet med att ta fram riktlinjer som en idrottstävling.
Vi har bestämt vilket lopp vi ska springa och skruvat fast startblocken. Men det blir aldrig färdigt. Det finns inga statiska resultat utan arbetet pågår hela tiden.
Går allt enligt planerna ska konferensen återkomma vartannat år.
Så jobbar vi med nyheter