Idag, den 8 augusti har vi använt all jordens biokapacitet för i år. Idag överstiger alltså mängden naturresurser som jorden kan producera per år inom hållbara gränser, människans efterfrågan. Nu är vi uppe i 1,6 förbrukade jordklot per år globalt sett. Enligt Världsnaturfonden skulle vi behöva nästan tre jordklot om alla skulle spendera som vi gör i Sverige. Resonemanget kan vara svårt att förstå, och vi satte oss ner med Björn-Ola Linnér, professor i miljöförändringar och klimatpolitisk forskning vid Linköpings Universitet, för att reda ut begreppet.

– Overshoot Day är ett jättebra pedagogiskt verktyg för att börja tänka kring vår livsstil och vår konsumtion, men det får inte förmedla bilden av att ”shit, nu är det slut” - för det är det ju inte.

Nej, datumet för Overshoot Day är ingenting som vare sig syns eller känns. Men vår belastning på världens naturresureser blir allt tydligare, alla dagar under året. En färsk rapport från den brittiska motsvarigheten till SMHI visar uppmätta rekordsiffror gällande temperatur, mängd växthusgaser i atmosfären och havsvattennivåer under 2015. Även i Sverige visar sig vår ohållbara livsstil i form av mer extremoväder, oregelbunden nederbörd, sämre skördar och en akut låg grundvattennivå på Öland och Gotland. Forskare anstränger sig för att ta fram instrument för att visa att vi tär på jordens resursbas. Bland annat står Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center bakom begreppet de "planetära gränserna". I dagsläget är fyra av nio av dessa gränser redan överskridna, däribland allvarliga klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Biståndsorganisationen Oxfam har föreslagit ett liknande verktyg, "Just operating space", som även det syftar till att pedagogiskt förmedla att vår livsstil är ohållbar och att vi måste förändra vårt sätt att producera och konsumera.

Artikelbild

| Hur mycket mänsklig belastning klarar jorden? Idag förbrukar vi 1,6 jordklot om året. För varje år inträffar Earth Overshoot Day allt tidigare, i år infaller den fem dagar tidigare än i fjol.

Inom forskarvärlden talar man om två kritiska siffror: en temperaturhöjning på över 2 grader celsius samt 400 ppm, vilket är ett mått på koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. 2015 blev det första året som vi överskred 400 ppm i atmosfären, vilket oroar forskare och vetenskapsmän. Vad som händer när vi når dessa kritiska värden är det ingen som med säkerhet vet, och 2 graders-målet bör snarare ses som resultatet av en politisk kompromiss. Vid en temperaturökning på mer än 2 grader befarar man att en rad betydande tröskeleffekter eller ”tipping points” kommer att påverkas dramatiskt.

– Redan idag behöver vi satsa storskaligt på klimatanpassning. Samhället måste helt enkelt anpassa sig till extremoväder, vilket får förödande konsekvenser runtom i världen redan idag.

Overshoot Day bygger på begreppet ekologiska fotavtryck, som är ett mått på hur jorden belastas av vår produktion och konsumtion. I grunden är båda fenomenen starkt kopplade till definitionen av hållbarhet från den så kallade Brundtland-rapporten från 1987, som ligger till grund för vetenskapliga resonemang kring hållbarhetsfrågor. Konkret handlar det om att ”en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov”. I det avseendet kan man säga att vi från och med idag lever på resurser som vi lånar från kommande generationer. Vi producerar och konsumerar på ett sätt som belastar naturens kapacitet på ett ohållbart sätt.

– Grundproblematiken handlar om att vi i den rika världen konsumerar för ohållbart, och det drabbar världens fattiga. Vi måste prata om problemen och öka förståelsen. Det är viktigt dels för att tänka till kring hur jag lever mitt liv, vilka prioriteringar jag kan göra, vilka lösningar jag kan bidra med och vilka effekter det får, och dels för att sätta större press på politiker och näringsliv att göra det som krävs för en storskalig samhällsförändring mot hållbar utveckling. Och jag tror att det kan bli jättekul! Det kan bli jättebra! Jag tror seriöst att vi om 30 år kommer sitta och säga att ”vad bra det blev” – men det krävs en förståelse för att vi står inför en jätteutmaning. Jag är inte naiv.

Artikelbild

| Klimatanpassning. "Något som är väldigt spännande är stadsnära odlande, som man jobbar med bland annat i Vallastaden. Vi ökar både matsäkerheten och medvetenheten kring hur vi producerar vår mat. Städerna är en nyckel till omställning", säger Björn-Ola Linnér.

Björn-Ola Linnér är inte ensam om att vara optimistisk. Den svenske klimatprofessorn Johan Rockström pratar ofta i positiva ordalag om hållbar utveckling i offentliga sammanhang. I sitt program i Vinter i P1 uttryckte han stor glädje över det klimatavtal som slöts i Paris den 12 december, där världens länder förband sig till att hålla temperaturökningen gott och väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grader. Även Björn-Ola Linnér är glad över de politiska styrmedel som nu tar fram, både Parisavtalet och det svenska miljömålsarbetet, men även den så kallade Agenda 2030 framtagen av FN, där alla världens länder har förbundit sig till 17 globala hållbarhetsmål. Där finns just hållbar konsumtion och produktion med som ett av målen. Sverige driver en linje om att vara koldioxidneutrala fram till 2045, och även om Björn-Ola Linnér inte är helt okritisk, är han på samma gång glad över de framtagna målen och styrmedlen.

– Vi har så många länder som nu planerar inför en stor samhällsomställning till mer klimatsäkra samhällen, att bli koldioxidfria på sikt och att klara de globala utvecklingsmålen. Det handlar om en hel omställning kring hur vi producerar och konsumerar.

Artikelbild

| Matsvinn. Varje år slängs enorma mängder mat bort. Enligt Naturvårdsverket producerade hushållen i Sverige 720.000 ton matavfall, 74 kilo per person och år.

Björn-Ola Linnér tittar upp mot hustaket. Han berättar att han har tagit in offerter på solceller. I år kniper Linköping platsen som solenergikommunen nummer ett i landet.

– Förändringar kan komma väldigt snabbt. Som det här med solceller till exempel, som har växt så oerhört mycket på så kort tid. Ingen, inte ens de stora miljöorganisationerna hade kunnat förutse ett så snabbt prisfall på dem. Det här ser vi överallt nu. Vi står inför en social tipping point, och när snöbollen väl har börjat rulla så går den inte att stoppa.

Artikelbild

| Optimistisk. Björn-Ola Linnér ser ljust på framtiden. "Jag tror seriöst att vi om 30 år kommer att sitta och säga att "vad bra det blev" - men det krävs en förståelse för att vi står inför en jätteutmaning. Jag är inte naiv."

Solceller i all ära, men Earth Overshoot Day handlar om medvetna konsumtionsval på alla plan i vardagen. Begreppet ”cirkulär ekonomi” beskriver en ny form av produktlivscykel där vi som konsumenter kan göra mer medvetna val för att få cirkeln att slutas, exempelvis att kompostera och återvinna avfall, äta upp den mat vi köper samt att lägga mer pengar på tjänstekonsumtion än på varor.

Hur kan man som privatperson mest effektivt minska sitt ekologiska fotavtryck?

– Jordbruk och transport är viktiga utmaningar inför framtiden. Inte minst i ljuset av en snabbt växande global medelklass. Vi behöver inspireras av de vanor som var när jag var ung, då hade vi söndagssteken. Förr upplevde vi det inte ett problem att inte äta kött varje dag, och vi vet att kött har en stor påverkan på övergödning, näringsbrister, vattenhantering och inte minst klimatpåverkan. Sen är det även viktigt att se över hur vi transporterar oss. Vi måste prioritera våra koldioxidresor hårdare och också vara beredda att betala vad saker och ting faktiskt bör kosta.

Men samtidigt som en mer etisk prissättning ligger till grund för en hållbar konsumtion, riskerar ett högre pris att drabba främst konsumenter som helt enkelt inte har råd.

– Det är ju sjukt att det fortfarande är så dyrt att vara miljövänlig. Bra miljöval ska inte vara förunnat de som har en hög medelklasslön eller de som är vansinniga idealister. Vi måste med hjälp av politiska styrmedel börja göra det billigare att välja rätt och prissätta det som är fel.