Senaste tiden har man dock haft ont om handläggare, vilket har påverkat utredningstiden. Därför har man tagit in konsulter som utredare.

– Vi har haft bekymmer med väntetider på handläggningen. Målet är att ha kunna fatta ett beslut inom 120 dagar, men i vissa ärenden har handläggningstiden varit upp till ett år. Vi jobbar hårt för att minska tiden, säger Lena Brüde, chef för avdelningen för äldre och funktionsnedsatta.

När vi ber henne att kommentera situationen kring LSS-utredningarna om personlig assistans så vill hon endast svara via e-post. Hon uttalar sig generellt, och inte i specifika fall:

– Handläggare inhämtar de underlag de anser nödvändiga för att kunna avgöra ärendet, bedömningen baseras på nutidssituationen. Uppgifter som förändras eller underlag som tillkommer därefter kan användas i samband med kommunicering, vid eventuell överklagan eller ny begäran.

Lena Brüde understryker att lagstiftningen är grunden för beslut om rätten till insatser som personlig assistans. För att kunna göra rätt bedömning lutar sig kommunen mot domstolsbeslut i Kammarrätten och prejudicerande domar i Högsta förvaltningsdomstolen. Nationellt har detta kritiserats av intresseorganisationer för funktionshindrade, bland annat Funktionsrätt Sverige, eftersom lagtolkningen hårdnade kraftigt för några år sedan.

– Enligt rättspraxis sträcker sig föräldraansvaret längre än att tillgodose behovet hos ett genomsnittligt utvecklat barn då variationen av vad som kan anses normalt är stor, säger Lena Brüde.

Varför kan man inte vänta in ett läkarutlåtande när man vet att det kommer?

– Om handläggaren gör bedömningen att tillräckligt underlag finns, kan beslut fattas.

Hur kan man fatta ett beslut baserat på rättspraxis om att föräldraansvaret är långtgående till och med fem år, när barnet fyller fem år under beslutsgången?

– Generellt så görs en helhetsbedömning av behovet relaterat till föräldraansvaret oavsett ålder. Föräldraansvaret kan vara föränderligt utifrån barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Enligt rättspraxis sträcker sig föräldraansvaret längre än att tillgodose behovet hos ett genomsnittligt utvecklat barn då variationen av vad som kan anses normalt är stor.

På frågan om hur handläggarna kan bedöma föräldraansvaret och sätta en tid på det, svarar Lena Brüde så här:

– Handläggare har i sin utbildning kompetens kring barns normala utveckling. Viss information i individuella ärenden kan inhämtas från vårdnadshavare, personal inom skolan som har god kännedom om det unika barnet och barn i liknande åldrar.

Hur gör kommunens tjänstemän för att inte påverkas av tidigare beslut, till exempel från Försäkringskassan?

– Kommunen gör individuella prövningar på varje ny begäran, oberoende av Försäkringskassans bedömning och beslut. Om kommunen i sin prövning kommer fram till att grundläggande behov överstiger tjugo timmar per vecka görs en anmälan till Försäkringskassan.