Några kilometer väster om Ljusfallshammar lämnar vi inte bara Finspång utan även Östergötland och åker in i Hallbergs kommun i Örebro län. Men vi tar Finspång med oss in.
Varken postadresser eller riktnummer följer alltid kommun- och länsgränser. I Örmon i Hallsberg har de boende postadress Ljusfallshammar och riktnummer 0122.
– Vi är de sista som har 0122 och bland de sista med adress Ljusfallshammar, säger Bengt-Olov Danielsson, som har bott i Örmon sedan 1987-88.
När de ska åka och handla blir det oftast till Finspång.
– Men när vi ska åka till "stan" kan vi välja mellan Norrköping, Linköping och Örebro. Det är ungefär sex mil till alla tre.
Men Finspångs västligaste punkt ligger inte längs väg 51. Efter bara ett par hundra meter från gränsen svänger vi vänster in på väg 211 mot Borensberg. Där kommer vi omedelbart åter in i Östergötland men nu i Motala kommun.
Efter 500 meter stannar vi. Kartans lilla stig in i skogen finns också i verkligheten.
Nu är det bara några steg kvar så finns Finspångs västligaste punkt, i utkanten av en vacker, inte allt för gammal, tallskog. Solen strilar ner genom träden, mossan skiftar i ljust och mörkt. Lingon- och blåbärsris förstärker färgspektrumet.
Det går inte att på metern exakt säga att här är det, men så mycket fel ska det inte vara. Här kan man stå med ett ben i Motala och ett i Finspång.
Skulle vi fortsätta in i skogen, mot sydost, skulle vi snart nå Annsjön, men annars är det mest skog och åter skog mot alla väderstreck.
Med hjälp av GPS kan vi se att det är 24 kilometer till Bergslagstorget i Finspång, tio kilometer till kiosken i Hjortkvarn och 54 kilometer till Örebro. Till den ostligaste punkten är det 46 kilometer fågelvägen.
Men hur gamla är kommungränserna?
– Det vet vi egentligen inte, de försvinner bakåt i historiens dimma. Men vi tror att häradets gränser är äldre än socknens.
Det säger professor emeritus vid Linköpings universitet, Kalle Bäck, känd historieprofessor med många böcker bakom sig och uppskattad föreläsare.
Det innebär att Finsponga läns härad, som omfattade hela Bergslagen, är äldre än de socknar som ingår i nuvarande Finspångs kommun.
– Socknarna kom till i samband med kristendomen, men inte direkt. När socknarna bildades är vi framme vid 1200–1300-talet. Ofta började det med att en storman byggde en kyrka. De gårdar och byar som sökte sig till den kyrkan bildade en socken, säger Kalle Bäck.
Det innebär att en del gränsdragningar kunde bli lite konstiga, sett med dagens ögon. Det kunde vara lättare att ta sig fyra kilometer över en sjö än en kilometer genom skogen, vilket kunde påverka gränsdragningen. Sjöar, vägar och andra naturformationer kunde styra hur gränserna drogs.
En viktig orsak till att gränserna behövdes var när kyrkan skulle ha in sitt tionde. Då var man tvungen att ha koll både på gränser och befolkning. Men varken häradets eller socknens gränser är äldst.
– Gårdarnas och byarnas gränser är de allra äldsta och där kan man söka sig hur långt tillbaka i tiden som helst, säger Kalle Bäck.
Oftast var det sedan alla dessa byars gränser som bildade gräns för det härad eller socken de ingick i.
Lite mer ordning blev det när kartografen Anders Bure 1628 fick uppgiften att utbilda lantmätare och lantmäteriet så småningom bildades. En viktig händelse är 1862 års kommunalförordning som lade grunden för dagens kommunsystem i Sverige och levde kvar ända till kommunreformen 1952. 1971 slogs sedan mängder av kommuner samman.