Hotad skola svetsar samman by

Föräldrarna till eleverna i Ljusfalls skola tycker att politikerna nallar på skolans kvarvarande tid så fort de får chansen. De känner sig motarbetade och överkörda. Men det finns ljuspunkter i motgångarna. Gemenskapen mellan ortens invånare har stärkts och en stark grupp beslutsamma föräldrar har bildats.
- Så länge det finns barn i bygden ska skolan finnas kvar. Så är det bara, säger de.

Ekonomisk förening
Envisheten och den starka viljan har mynnat ut i en ekonomisk förening, Ljusfalls skolas ekonomiska förening, och en ansökan till Skolverket om att få starta en friskola. Att söka en friskola tar två år och för att få göra det måste man ha en juridisk huvudman. I det här fallet föreningen. Svar på friskoleansökningen beräknas komma i mars nästa år. Humanistiska förvaltningen lägger fram ett förslag på remissvar till Skolverket i slutet av augusti.
- Ansökan om att starta friskola ser vi som en sista utväg. En nödlösning ifall politikerna bestämmer sig för att lägga ner skolan igen, förklarar Dan Abrahamsson, ordförande i föreningen.
Än så länge består föreningen bara av en styrelse.
- Men till hösten kanske vi tuffar till oss och tar in medlemmar så att kommunen förstår hur starka vi kan bli, och har det i beaktande, säger Bengt Andersson.
Föräldrarna skulle helst se att politikerna började satsa på landsbygden och dess skolor självmant, att de tog tillvara engagemanget i byarna i stället för att motarbeta det.
- Vi skulle hellre bilda en kommunal friskola, en skola som har en egen budget men där kommunen är huvudman, än en fristående friskola, menar Bengt Andersson.

Svetsas samman
Att byborna svetsas samman när vindarna tilltagit kring skolans knutar, har inte bara visat sig genom att en förening bildats. Nyinflyttade har snabbt kommit in i gemenskapen och deltagarna i olika arrangemang på orten har också ökat kraftigt. På skolans årliga brännbollspicknick deltog runt 70 personer, vilket är bra mycket mer än tidigare år.
- Vi kämpar för att göra Ljusfallshammar attraktivt. För att få folk att flytta hit och dessutom jobbar vi gratis med det. Jag tycker att det är förvånansvärt att inte kommunen tar vara på det! säger Kristine Svensson.
Men gemenskapen grundar sig i oro och en bitterhet över att inte höras. Oron förvandlas snabbt till ilska, missnöjet haglar och rösterna höjs, när byborna berättar om allt de tycker kommunens tjänstemän skött på ett felaktigt sätt.

För kort tid
- Tiden för skolval var till exempel bara en och en halv vecka. Det gav oss ingen tid att marknadsföra vår skola och det gav inte föräldrarna tid att prata med varandra och fundera heller, säger Dan Abrahamsson.
Att låta föräldrarna i Grytgöl, Ljusfallshammar och Hällestad själva välja vilken av de tre skolorna deras barn skulle gå på var ett initiativ från föräldrarna i Ljusfallshammar som kommunen sagt ja till. Föräldrarna hade hoppats att det skulle öka elevantalet i skolan. Men så blev det alltså inte.
Från kommunens håll säger man att det fanns ett syfte med den korta valtiden.
- Skolvalstiden gjorde vi medvetet kort för att det inte skulle bli en marknadsföringsgrej. Vi ville få en bild av hur många som faktiskt vill byta skola, säger Krister Pettersson, chef för humanistiska förvaltningen.
Att kommunen satt elevantalsgränsen på 35 elever i stället för 20 som Skolverket har han också en förklaring på.
- Av pedagogiska själ tror vi att det är bra att det är minst fem barn per årskull. Och eftersom Ljusfall är en F-6 skola blir det 35 elever.
Krister Pettersson säger även att förvaltningen gör sitt bästa för att samarbeta och vara rättvis mot samtliga skolor i kommunen.
- Vår ambition är ju att skapa en bra skola för alla barn i kommunen. Vi försöker erbjuda effektiva och bra skolor. Det jobbar vi ständigt med.

Hotad skola svetsar samman by

Föräldrarna i Ljusfallshammar är besvikna på politikerna och oroliga för skolans framtid. Men oron har också stärkt banden mellan byborna. De har bildat en förening och ansökt om att starta friskola.