Uppgiven stämning på lasarettet i Motala
I Norrköping söker Vrinnevisjukhuset desperat efter barnmorskor. I Motala flyttar Annika Nygren ut det sista från nedlagda BB:s salar i väntan på att få börja arbeta som förlösande barnmorska igen.
Annika Nygren vill fortsätta att arbeta som förlösande barnmorska. Universitetssjukhuset i Linköping är enda alternativet, det är för långt till Vrinnevisjukhuset och även om hon själv skulle kunna tänka sig att öppna en privat förlossningsklinik är knappast landstinget intresserat av att stötta den
Foto: Fotograf saknas!
Annika Nygren vill egentligen arbeta som förlösande barnmorska, men just nu får hon göra studiebesök på olika avdelningar för att se om hon kan tänka sig att arbeta där. Förlossningen i Norrköping är en avdelning som behöver fler barnmorskor. Men det är inte bara det geografiska avståndet mellan klinikerna som påverkar barnmorskorna.
- Sättet att arbeta är väldigt olika mellan Vrinnevisjukhuset, Universitetssjukhuset och hur vi har arbetat här i Motala. Vi hoppas ju såklart att vårt arbetssätt ska bli det som blir gemensamt för hela länet nu när alla barnmorskor samlas i en länsövergripande klinik med en chef härifrån.
Den 19 december förra året stängdes förlossningen och BB på lasarettet i Motala. Kvinnokliniken i Motala har tidigare fått landstingets kvalitetspris för sin goda och kostnadseffektiva vård och dessutom uppmärksammats nationellt för sitt arbetssätt. Ändå stängdes förlossningen och BB när landstinget måste spara 300 miljoner kronor och Motalaborna får åka till Universitetssjukhuset i Linköping i stället. Efter upprörda känslor och försök både från personalen och Motalaborna att rädda förlossning och BB har personalen bestämt sig för att stå ut och arbeta vidare.
- Man kan inte bara gå och tänka, då blir man bara bitter, säger Marie Ziemke Larsson, sjuksköterska som fortsätter att arbeta på kvinnokliniken.
50 övertaliga
Kvar på kliniken blir som det ser ut just nu, gynekologisk mottagning, preventivrådgivning, dagkirurgi som inkontinensoperationer, skrapningar, vissa aborter och mödravård. Av de femton undersköterskor som arbetar på kvinnokliniken i Motala får förmodligen bara ett par av behålla jobbet. De övriga blir antingen uppsagda eller får söka nya tjänster inom landstinget. På hela lasarettet beräknas 50 undersköterskor vara övertaliga. Däremot väntas inga läkare eller sjuksköterskor sägas upp.
Politikerna vill ge lasarettet i Motala en profilering mot ortopedi, precis som Vrinnevisjukhuset i Norrköping profileras mot kirurgi och Universitetssjukhuset i Linköping mot mer specialiserad - och akutsjukvård.
I Motala liksom i Norrköping stängs akutens ortoped- och kirurgmottagning klockan 21 efter 1 mars. Men i Motala lever personalen i stor ovisshet om kirurgens framtid. Dels har två läkare sagt upp sig, dels har det nybildade kirurgicentrum ännu inte lyckats med hela sitt sparbeting.
Stämningen är uppgiven. Carina Melin och Cia Axén som bägge är undersköterskor kan inte låta bli att känna sig bittra. Hur deras framtid ser ut har de ingen aning om, trots att det bara är tre veckor kvar till den nya organisationen ska träda i kraft. Carina Melin har sagts upp från landstinget en gång tidigare. Nu har hon fått ett brev från arbetsgivaren där hon förbereds på att det kan bli aktuellt med uppsägning på nytt. Att hitta ett nytt undersköterskejobb i Motala ser hon inte som möjligt.
Inte sett politikerna
- Det är lätt för politikerna att sitta och bestämma, men hur det påverkar patienterna eller oss har de inte tagit reda på. Vi hade gärna sett att någon av dem kommit hit och pratat med oss, men inte en enda politiker har vi sett här på avdelningen.
Ett annat beslut som upprört både anställda, politiker och vanliga Motalabor är att flytta de tre intensivvårdsplatserna från Motala till Linköping. Kvar blir observationsplatser för patienter som inte behöver respiratorsvård.
- Jag begriper inte vad man tjänar på att flytta intensivvårdplatserna till Linköping, det blir bara mer transporter, säger Henrik Appelberg, narkosläkare som får byta arbetsplats i mars.
- Jag gillar att jobba i Motala, det är ett lagom stort sjukhus, en väl fungerande arbetsplats som till stora delar läggs ned till förmån för Universitetssjukhuset i Linköping. Det är stort och opersonligt, jag tror inte att det blir mer effektivt att samla en stor del av vården där, snarare trögare.
Henrik Appelberg tycker att politikerna haft en tanke om hur vården ska lokaliseras, rent geografiskt, men inte funderat igenom hur den ska genomföras eller vilka konsekvenserna av förändringen blir.
- Det har ingen betydelse vilken politiker man talar om, majoriteten har fått igenom sina idéer utan problem. Oppositionen i landstinget har vi inte sett röken av, de har ju knappast rest sig mangrant för att protestera. Och kommunpolitikerna har hållit sig ganska tysta, de också.
Så jobbar vi med nyheter