För snart 30 år sedan belönades Aung San Suu Kyi med Nobels fredspris för sin kamp för demokrati i Myanmar (Burma), en kamp som hon tvingades sitta 15 år i husarrest för. Sedan Suu Kyi släpptes 2011 har landet för första gången hållit val och hon har fått politiskt inflytande som statskansler (regeringschef), men är bakbunden av samma militärjunta som tidigare berövade henne friheten.

Tiden vid makten har dock gjort att hennes rykte har kommit på skam och hyllningskörerna från omvärlden bytts mot anklagelser om folkmord. Kritiken handlar om Myanmars övergrepp mot folkgruppen rohingya för två år sedan då mer än 700 000 människor ur den muslimska folkgruppen med våld fördrevs ur landet. Anklagelser om övergrepp har hittills avfärdats av Suu Kyi.

"Väldigt ovanligt"

I veckan tar den dalande politiska stjärnan ytterligare ett steg i omvandlingen när hon framträder i Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Med start på tisdag inleds där en process som i slutändan kan leda till att fördrivningen av rohingyerna formellt klassas som folkmord.

Många har förvånats över att Suu Kyi konsekvent avfärdat omvärldens kritik om folkmord. Att hon nu dessutom valt att representera och försvara Myanmar i domstolen väntade sig nog ingen.

Det är väldigt ovanligt att toppolitiker deltar i domstolen för att försvara sina egna länder, säger Willem van Genugten, nederländsk professor i folkrätt, till AFP.

Ingen dom väntas

FN har redan kallat behandlingen av rohingyafolket för folkmord men hittills har de misstänkta brotten aldrig prövats i domstol. En utredning pågår vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC), även den med sitt säte i Haag, medan människorättsgrupper i Argentina försöker få till ytterligare en brottsutredning.

Processen i ICJ är konsekvensen av en anmälan från Gambia, där en majoritet av befolkningen är muslimer. I den hävdar landets justitieminister Abubacarr Tambadou, tidigare åklagare vid FN:s särskilda krigsbrottsdomstol för folkmordet i Rwanda, att Myanmar genom sin behandling av rohingya, brutit mot FN:s konvention mot folkmord från 1948. Att ICJ tar upp ett fall där en nation anklagar en annan för brott har aldrig hänt förut.

Men när förhandlingarna i ICJ avslutas på torsdag kommer domstolen inte att leverera någon dom. Vägen till ett eventuellt och slutgiltigt avgörande kan ta flera år. Den kan däremot ställa krav på Myanmar att förhindra att fortsatta övergrepp begås.

Väntas förneka brott

Inför sitt framträdande har Suu Kyi sagt att hon kommer att försvara Myanmars nationella intressen. Exakt vad det innebär återstår att se, men hon väntas upprepa det budskap hon gett tidigare då omvärlden kritiserat Myanmar för folkmord: att landets egna utredningar inte tyder på att brott har begåtts och att militären försökte angripa militanta rohingyer.

Juridiska experter verkar dock vara eniga om att hennes val att företräda sitt land i domstolen är huvudlöst. Hennes bakgrund med studier vid prestigefyllda universitet är förvisso imponerande, enligt en rättsexpert som AFP talat med, men hon har ingen juridisk erfarenhet. Väl på plats i rättssalen riskerar just den bristen att omkullkasta hela hennes försvar, tror experten.

Suu Kyi bäst lämpad

Historikern och författaren Thant Myint U tror att Suu Kyi är i Haag för att ställa omvärldens bild av Myanmar tillrätta. Precis som stora delar av Myanmars befolkning anser hon inte att militären gjort sig skyldig till folkmord, säger han enligt AFP. Han påpekar at Suu Kyi förmodligen ser sig som bäst lämpad att representera landet.

Jag tror att hon verkligen känner en ilska över vad hon ser som en orättvis reaktion från omvärlden. Det här är hennes chans att lägga fram det perspektivet.