Norrköping- Stockholm fem dagar i veckan året om

Kvart i sju varje vardagsmorgon möts de utanför stationshuset. Med arbete i Stockholm och privatliv i Norrköping slits pendlarna mellan två världar, förenade genom tre timmar resor om dagen.

Foto: BJÖRN LARSSON
Lars Löfgren och Mats Tärning hinner med en hel del arbete på väg till jobbet.

Foto: BJÖRN LARSSON Lars Löfgren och Mats Tärning hinner med en hel del arbete på väg till jobbet.

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping-Stockholm2004-05-04 04:00
Det blå tåget saktar in och pustar när det stannar vid perrongen i Norrköping. Ett hundratal pendlare gör sig redo att stiga på. Bland dem finns Lars Löfgren, Mats Tärning och Lars Qvarfordt. Tillsammans bildar de kärntruppen i Pendlarklubben, en klubb startad för att tillgodose pendlarnas intresse. De slår sig ner för att göra sin första resa, den här veckan. Det blir fler, arbetsveckan har ju precis börjat. Fyra dagar återstår.
- Det här är ju en arbetssituation som vi själva har valt, men vi trivs i Norrköping och här är en helt annan boendesituation än vad det är i Stockholm, säger Mats Tärning som pendlat i sex år.
Hans två resekamrater håller med. De menar att även om man bor i Stockholm innebär det inte kortare restid till jobbet.
- Jag har arbetskamrater som undrar hur jag står ut med att pendla tre timmar varje dag. Men det tar ju nästan lika lång tid för dem att ta sig till och från jobbet genom att sitta i köer på Essingeleden, säger Lars Löfgren och skrattar.

Arbetar på tåget
Perspektiven är uppenbarligen olika, men de tycker definitivt att de drar längsta strået.
- Som tågpendlare kan jag utnyttja min tid på ett helt annat sätt är de som sitter i bilkö i Stockholm. Jag hinner göra väldigt mycket arbete och det är ytterst sällan som jag måste jobba på kvällarna, fortsätter Lars Löfgren.
Konduktören kommer förbi för att titta på biljetterna. Vant visar de upp sina årskort. Konduktören nickar, går vidare och diskussionen om fördelarna fortsätter.
- På tåget får man också en bra start på dagen. Man hinner morna sig och få igång hjulen i huvudet. Väl framme på jobbet är man pigg och redo för att ta sig an en ny arbetsdag, menar Lars Qvarfordt, pendlare sedan två år tillbaka.
På hemresan har de istället möjlighet att summera dagen eller göra det arbete som annars skulle gjorts hemma.

Ilska mot SJ
Men att pendla mellan Norrköping och Stockholm innebär inte bara fördelar. Eftersom Norrköping inte klassas som pendlingsort finns inget speciellt pendlingskort. Istället måste de köpa ett vanligt årskort, något som upprör en del resenärer eftersom minimipriset precis höjts till 35 000 kronor.
- De som pendlar från Västerås kan få speciella pendlingskort. De kan åka för hälften av det vi betalar och då får de kort till tunnelbanan också, säger Mats Tärning.
Tåget kränger till och det slår lock för öronen när vi åker in i en tunnel. Det berör de tre männen föga. Deras fokus ligger på den ilska de känner mot SJ:s prisökning och bristerna i informationen som de fått.
- Vi har ju inte fått veta någonting och det har satte igång en massa rykten. Jag väntade mig en rejäl försämring, men det här är ju helt makalöst, säger Mats Tärning uppgivet.
Pendlarna menar att kommunen måste försöka påverka SJ och jobba mer aktivt för sina pendlare.
- Vill vi vara fjärde storstadsregionen måste det gå att pendla billigare till Stockholm.
Det värsta, menar de, är att det inte finns något alternativ till tåget. Bil är mer tids­ödande och riskfyllt, flyg är för oflexibelt och buss skulle ta för lång tid. Förslaget om övernattningslägenhet ratar de också, det skulle innebära att för mycket av familjelivet försvinner.
- På det här tåget sitter 250 personer som börjat ställa sig frågan om de ska byta jobb eller bostadsort. Det kommer att bli den enda lösningen om det fortsätter så här, konstaterar Lars Löfgren.

Hejkompisar
Tåget saktar in för ett snabbt stopp vid Södertälje Syd. Diskussionen övergår till att handla om själva pendlarkulturen.
- Man får hejkompisar, sådana där människor som man inte vet vad de heter, men man ser dem så ofta på tåget att man tycker sig känna dem, säger Lars Qvarfordt.
De tre pendlarna träffades första gången på Norrköpings station. Trots att de inte hade mycket gemensamt från början övergick de snabbt från att vara hejkompisar till att vara riktigt goda vänner.
- Här på tåget kan man prata om allting. Vi pratar om privatlivet och om byggprojekt. På senare tid har det blivit väldigt mycket kritik mot SJ, berättar Mats Tärning.

Bolla idéer
Att de kommer från olika yrken tycker de bara har fördelar. Lars Löfgren och Lars Qvarfordt jobbar båda med reklam medan Mats Tärning arbetar med IT. Mats Tärning berättar att han ofta kan ha givande diskussioner och bolla idéer med sina resekamrater.
- Dessutom får vi en helt egen social vänskapsgrupp. Andra människor har arbetskamrater, familj och folk de träffar på fritiden. Vi får pendlargruppen också, säger Lars Löfgren.
Fast det händer att de träffas på fritiden också. Två gånger om året umgås de under helt andra former, senast var de och bowlade.
- Men annars träffas vi inte utanför tåget. Numera kan det bli lite genom jobbet också. Man använder ju sina kontakter och nyttjar varandra, säger Mats Tärning.
Fem minuter innan tåget kommer till centralen börjar resenärerna i vagnen att skruva på sig. De plockar fram jackor och väskor. När konduktören meddelar att tåget strax anländer till sin slutstation reser de sig för att åter sätta foten på Stockholmsk mark.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om