Marvikenveteranerna Björn Skalare och Sven Bergström menar att kärnkraftsindustrin trots allt haft stor nytta av Marviken för att göra dagens kärnkraft säkrare. Detta genom att en rad experiment med simulerade härdsmältor och rörbrott skett vid anläggningen.

- Reaktorn och allt omkring fanns ju på plats. Det var den enda icke smittade reaktorn i världen vilket gjorde att många stora kärnkraftsnationer, som USA, Kanada Tyskland och Japan, har bekostat realistiska övningar i full skala.

Sen kan man tycka att kostnaden blev oförsvarligt hög. I dagens penningvärde kostade satsningen fyra miljarder kronor.

Artikelbild

| Miljontals hästkrafter släpptes loss vid en av många simulerade härdsmältor. Ångmolnet som vällde ut ur kraftverket kom efter ett tag ner som ett ljummet regn. Arkivbild: Ingvar Anehed

Härdsmälta
Fem experimentserier med totalt 80 experiment genomfördes från 1972 fram till mitten av 80-talet, då försöken upphörde. I princip ville man veta vad som händer vid ett rörbrott eller en härdsmälta och vart materialet tar vägen om det ofattbara skulle hända.

De olika metoderna blir för vetenskapligt att beskriva men både Sven Bergström och Björn Skalare kan intyga att det varit spektakulära tillställningar med minutiösa förberedelser även om inga radioaktiva ämnen användes. Det gick bra att simulera med vanligt vatten under tryck. Bara vid en av experimentserierna använde man radioaktiva isotoper som kom i blykistor.

- Men halveringstiden var kort och vi var aldrig oroliga över det.

Ljummet regn
Under en av experimentserierna vällde ett planerat gigantiskt ångmoln ut ur anläggningen och upp i atmosfären med en fart av 20 ton i sekunden:

Artikelbild

- Efter några timmar kom det tillbaka ner som ett ljummet regn, berättar Sven Bergström och Björn Skalare.

Fotnot: Vill man läsa mer om
experimenten finns de beskrivna
i Carl-Erik Wikdahls forskningsrapport Marvikenreaktorn - ett industripolitiskt utvecklingsprojekt
i otakt med tiden.