Kristin Salokannel uppmanar föräldrar att vara nyfikna kring barnens mobilvanor.
På tisdagsmorgonen lade polisen i Norrköping upp en video på sin Facebooksida. I videon ser man områdespolisen Jonas Forssén berätta om att det just nu sprids många filmer i sociala medier, som visar barn och unga i uppgjorda slagsmål.
Enligt slagsmålsreglerna måste de inblandade skadas eller börja gråta för att slagsmålet ska sluta.
– Vi har sett filmer på uppgjorda slagsmål. Barn och ungdomar står uppställda i en ring, medan två personer slåss bland dem. Det ser illa ut, säger Jonas Forssén.
Hur gamla är ungdomarna?
– Det är lite svårbedömt, men jag skulle tro att de yngsta nog är runt elva–tolv år, och de äldsta är i övre tonåren.
Hur många filmer talar vi om?
– Vi har väl sett en handfull filmer som ser ut vara inspelade i Norrköpingsmiljö. Det är svårt att se var de är ifrån, det skulle ju lika gärna kunna vara Hudiksvall.
Filmerna är givetvis illa nog – men det som områdespolisen nu reagerar mest på är den stora spridning som de här slagsmålsfilmerna har fått.
– Det är därför vi nu går ut med den här uppmaningen till föräldrar, skolor och föreningsliv. Vi vill att de vuxna försöker hålla koll på barnen – att man inte snappar upp de här filmerna och sprider dem vidare. De som delar de här inläggen bidrar ju till att skapa en hajp, som kan locka fler till att prova. Vi vill nu försöka att minska attraktionskraften.
Enligt områdespolisen hoppas man att uppmaningen om att inte sprida filmerna ska sätta stopp för trenden.
– Vi går mot ljusare och varmare tider, då finns risk för att fenomenet ökar. Dessutom gör den pågående pandemin att färre vuxna är i rörelse, den offentliga kontrollen minskar, säger Jonas Forssén.
Kristin Salokannel är gruppchef för polisens ungdomsenhet.
– Den här trenden har ännu inte nått oss som sitter i inre tjänst. Det är områdespolisen som möter det först i sin uppsökande verksamhet. Vi har ännu inte fått in någon polisanmälan från någon som säger sig ha blivit utsatt för den här typen av uppgjorda slagsmål. Men det innebär ju inte per automatik att det inte har hänt, säger hon.
Hur går ni vidare om ni skulle få in en polisanmälan?
– Brottsrubriceringen blir troligtvis misshandel. Därefter vidtas nödvändiga utredningsåtgärder där målet är att identifiera både målsäganden och eventuella misstänkta.
I likhet med kollegan Jonas Forssén pekar Kristin Salokannel på hur viktigt föräldraransvaret är när det gäller spridningen i sociala medier.
– Det här är en svår fråga gällande tilliten – hur mycket koll ska föräldrarna ha på barnens mobiler? Men man måste vara lite nyfiken som vuxen.
– Man kan som förälder även jobba i förebyggande syfte, prata med barnen om vad de gör och vem de umgås med. Det behöver inte vara ens egna barn som är inblandade, men de känner kanske någon som är det. Det gäller att hjälpas åt från föräldrar till föräldrar, säger Kristin Salokannel.
Claes Göransson är verksamhetschef för de kommunala gymnasieskolorna i Norrköping. Han känner inte till de här filmerna, men kommer under onsdagen att lyfta ärendet.
– Vi kör det här en vända med samtliga rektorer. För att vi på skolorna ska kunna göra något åt det krävs det ju att vi är medvetna om problemen, säger han.
Vet du mer om det polisen beskriver? Är ditt barn drabbat? Vi vill höra din historia. Mejla oss på tipsa@nt.se.