"Alla mina hundar ska ha bra liv"
Hur kul som helst. Att vara utomhus är fantastiskt för de nio valparna. Nyfikenheten och livsglädjen spritter i de små, svarta sammetslena kropparna.
Oemotståndlig. Vem faller inte pladask vid anblicken av mörkbruna ögon och en sammetslen kropp?
Foto:
Men än så länge är de på hemmaplan där de tumlar om gräsmattan, lapar vatten ur en vattenpöl, forsar in i en rabatt och turas om att tugga på en tagetesblomma. För en ovan betraktare känns det som Pongo och de 101 dalmatinerna, med hundar, hundar, hundar överallt, men uppfödaren Anneli Listenius är hur lugn som helst.
Hon gissar att det här nog är hennes tjugonde kull av flat coated retriever. Hon började 1987 och än har hon inte tröttnat. Flat coated retriever - eller flattar som de oftast kallas - tycker hon är fantastiska hundar, allt från den vackra exteriören till de fina egenskaperna. Hon beskriver den som en apporterande jakthund, en hund som jagar fåglar och är aktiv till den dag den dör. En lugn familjemedlem och en alert arbetshund på en och samma gång. I genomsnitt blir flaten åtta-tio år gammal.
Det är dags för de åtta veckor gamla valparna att gå tillbaka. Valprummet ligger till vänster i hallen, men de två sista veckorna får valparna den nödvändiga sociala tränngen genom att vara i köket och utomhus. De sover bara nattetid i sitt valprum.
På hemsidan på nätet kan man läsa att "Semtegens kennel har i över 15 år bedrivit ett avelsarbete med målsättning att kunna erbjuda friska och sunda hundar samt att bevara rasen som en jakthund med bibehållen funktion och exteriör". Det blir en, högst två kullar om året och sedan ser Anneli till att hålla regelbunden kontakt med alla sina hundar, bland annat genom att erbjuda specialutformade kurser.
- Alla mina hundar ska ha bra liv, det är min absoluta målsättning. Jag har inte svårt att lämna ifrån mig en valp för jag vet ju att den kommer till något bra.
Hundar har funnits i Annelis liv sedan barnsben. Men tidigare handlade det mer om schäfer, grand danois, riesenschnauzer och boxer. Hon började som uppfödare av boxer 1967 och fick fram tio kullar. I början av 1980-talet skaffade hon sin första flat coated retriever och blev omedelbart förtjust. Den förtjusningen har bara vuxit sig starkare med åren.
Nu har hon tre, förutom de två tikarna sexåriga Alva och, treåriga Dike har hon direktimporterat den engelska hannen Sam, som är två år nu. De är mormor, mamma och pappa till de nio valparna på grönbete. För både Dike och Sam är det den första kullen. Nu står Alva på tur att paras med Sam i slutet av året, det blir hennes fjärde och sista kull.
- Och redan nu har jag tio intresserade köpare som har tingat på de valparna.
Flat coated retriever är nummer tio på listan över landets mest populära raser och en av de som ökar flest i antal. Samtidigt är det den allra vanligaste utställningshunden.
- Det har blivit en poppisras. Många köper den i stället för golden retriever, konstaterar Anneli.
En inte helt lycklig utveckling, anser uppfödare Listenius. När en ras blir efterfrågad ökar risken för att även oseriösa personer ger sig in i branschen, uppfödare som inte är lika noga med att rätt tik parar sig med rätt hanne och framförallt se till så att valparna hamnar i rätta händer.
- Flaten är vare sig lämplig som en promenadhund runt kvarteret eller som en mjuk hallmatta. En lycklig flat måste få jobba.
Därför säljer Anneli aldrig någon valp till någon som inte är beredd att låta sin hund få bli en apporterande jakthund. Men minst lika viktigt är det att hunden får det bra i sitt nya hem, i sin familj. En hund ska inte vara till besvär utan till glädje.
Av alla de mängder med samtal hon får från intresserade köpare är det bara ett fåtal som slutar med ett valpköp. Många har letat sig fram till Semtegens kennel via Internet. Att Internet har blivit den stora informationsplatsen för de som är på jakt efter en jycke tycker Anneli mest är av ondo.
Det räcker inte med att titta på en bild och läsa lite text för att veta om det är en hund som passar. För henne är det ett absolut krav att en seriös köpare kommer på besök på kenneln.
- Internet är nog bra när det gäller att handla varor, men här handlar det om levande varelser. Därför ber jag den som är intresserad att komma hit på ett besök, för att de ska se mina hundar "live", jag får träffa de presumtiva köparna och de får se hur valparna växt upp.
Däremot känner hon ingen tvekan att sälja en av sina valpar till en förstagångsägare, fast då ser hon helst att de finns i närheten så att hon kan hjälpa till. Inte heller ser hon åldern på köparen som något hinder. Det som avgör är helt enkelt ägarens inställning.
- Ta en familj med barn, till exempel. Då måste det vara klart uttalat att det är föräldrarna som tar ansvaret och som fostrar hunden, även om barnen sen hjälper till.
En hund är en hund, inte en leksak eller en stum människa. Det är du som ägare som måste lära dig att tyda vad din hund vill. Och en flat är lite som en fullblodshäst, tycker hon. Som ägare måste man vara lugn och tydlig. Du får också räkna med en hund som är oerhört beroende av närhet till sin husse och matte. Finge hunden själv bestämma skulle den helst ligga på dina fötter hela tiden. Den ska aldrig behöva vara ensam mer än fyra, högst fem timmar i sträck, det är ett av Annelis krav.
- Och då menar jag inte bara när den är valp utan så länge den lever. Och tro inte att det räcker att komma hem en stund på lunchen och sedan lämna hunden på nytt.
En flat coated retriever kostar mellan 8 000 och 10 000 kronor.
- Köparen ska dock vara mycket noga med sitt valpköp, prisskillnaderna är marginella och det är många som gärna åker snålskjuts på de seriösa.
Anneli har knappt avslutat meningen förrän det ringer på dörren. Utanför står Elisabeth och Cray Häggkvist som kommit från Strängnäs för att hämta sin valp. Hundar har de haft förr, men aldrig en flat. Nu får de välja mellan två tikar, ett nästan omöjligt val, visar det sig. Medan den ena valpen slickar Elisabeth på hakspetsen kurar den andra ihop sig vid hennes ben.
- Cray, vilken av dem? vädjar hon till sin man.
- Ja, det var en bra fråga, tycker han.
- Men du då, Anneli? Vad säger du?
- Nej, jag kan inte hjälpa dig, säger uppfödaren. De är lika bra båda två. Välj med hjärtat.
Så jobbar vi med nyheter