På 1920-talet grundades en rad bostadsföreningar runt om i Sverige i samband med att städerna växte och efterfrågan på bostäder, bland annat för barnfamiljer, ökade. Inte minst i Norrköping vars bebyggelse började söka sig utanför Promenaderna. 1926 bildades bostadsföreningen Standard och hösten därpå stod bostadshuset vid Broocmansplan färdigt för inflyttning i 77 lägenheter.
Därmed hade Norrköpings centrala delar närmat sig Södra Förstaden och så småningom utplånades det glappet och den gränsen helt.
Medan delar av Norrköping just nu förändras och bebyggs på ett omfattande sätt, står tiden stilla i andra kvarter. Som vid Broocmansplan. Den torgliknande parken vid Hörngatan ger sedan åtskilliga år tillbaka kvarteret en säregen karaktär, även om spårvagnen numera skär rakt igenom platsen.
I övrigt är allt sig likt. Liksom bostadsföreningen Standard.
Föreningens mest rutinerade medlem har bott i samma lägenhet ända sedan huset byggdes 1927.
– Det var svårt för barnfamiljer att få lägenheter då, säger hen. Det privata värdarna ville inte ha några barn i sina bostäder. Bostadsföreningarna blev en bra lösning. Medlemmarna betalade en summa i insats och resten av kostnaden finansierades genom statliga lån.
– Vi kom från en mindre enrumslägenhet på femte våningen på Dalsgatan. Nu fick vi mycket större. Det är klart att det kändes lyxigt med egen toalett och badrum i källaren. I badrummet fanns det också en vattencistern som värmdes upp genom att man eldade med ved i underdelen. Vi eldade med ved i lägenheten också, både i järnspisel och kakelugnar. Varje familj hade sitt eget vedförråd.
1939 installerades centralvärme och varmvatten i huset. Vedspisen ersattes av gasspis.
– I början räckte det inte med att elda i vedspisen för att få det nybyggda huset torrt. Snart började fukten förstöra tapeterna på ytterväggarna och sedan spred sig vägglössen överallt. Förmodligen hade de flyttat med in från början i gamla möbler och sedan förökat sig. Till slut blev vi tvungna att cyanväteröka hela huset.
Numera får inga nya bostadsföreningar bildas. De gamla, bildade före 1930, finns kvar i många fall och i Östergötland finns det ett 15-tal vilket är en hög siffra i en nationell jämförelse. När Standard vill renovera fastigheten får dock ingenting göras åt fasaden som ska bevaras i ursprungligt skick.