Rådhuset är igenbommat och står inför en omfattande renovering. Förhoppningen är att inflyttning kan ske i början av 2025.
Från utsidan ser Rådhuset ut precis som vanligt. Passerande Norrköpingsbor har kanske lite svårt att förstå att det innanför pågår en renovering som inte kommer hålla den preliminära budgeten eller tidsplanen.
Väl innanför väggarna får man en helt annan uppfattning om vilket jobb som krävs för att få Rådhuset från 1910 att fungera som en arbetsplats.
De som leder den guidade turen i den nu stängda byggnaden är de som har bäst koll på läget; Jesper Dahlin, projektledare på konsultföretaget Structor, Sonja Sköld, samordnare, projekt fastighet på Norrköpings kommun, samt Dan Wenner och Felix Lotz från Fredriksson Arkitektkontor.
– Vi vill gärna visa hur det ser ut och vilka utmaningar vi ställs inför. Då tror jag Norrköpingsborna får större förståelse för förutsättningarna. Jag tycker det är klokt av kommunen att göra allt jobb nu i stället för att skjuta fram kostnaderna, säger Felix Lotz.
– Vi var tidigt inställda på att det inte gick att beräkna hur mycket jobb som behöver göras förrän vi tömt byggnaden och kunnat börja undersöka den på riktigt, säger Sonja Sköld och syftar på att det redan i budgetäskandet 2020 framgick att det troligtvis skulle behövas mer pengar.
"Vi var tidigt inställda på att det inte går att beräkna hur mycket jobb som behöver göras förrän vi tömt byggnaden och kunnat börja undersöka den på riktigt", säger Sonja Sköld vid Norrköpings kommun.
Det är framförallt ventilationen som skapat arbetsmiljöproblem inne i Rådhuset.
– Arbetsmiljölagen är klar och tydlig om vad som gäller, även när det handlar om en gammal byggnad från början av 1900-talet. Avsteg från lagkrav är godkända att göra med hänsyn till dessa typer av byggnader, men vi har valt att i så stor uträckning som möjligt tillgodose dagens krav när projekteringen har fortlöpt, säger Jesper Dahlin.
Stora flagor av färg har släppt på vissa platser.
Främsta utmaningen består i att Rådhuset är ett byggnadsminne – samt den senaste förändringen som genomfördes i mitten av 1900-talet.
– Rent krasst hade det varit lättare att genomföra den här renoveringen om man inte hade byggt om Rådhuset, säger Dan Wenner.
Framförallt är det 1960-talets lösningar vad gäller el och ventilation som väcker frågor.
"Det är mycket lager på lager. Vi har stött på många gamla synder", säger Felix Lotz.
– Det är mycket lager på lager. Vi har stött på många gamla synder, konstaterar Felix Lotz med ett leende.
Spår av den senaste renoveringen är bland annat linoleummattor över marmorgolv och reglar som spikats på stuckaturer.
– Det svåra är att kombinera den gamla byggnaden med modern teknik. Vi vill inte göra samma misstag som man gjorde vid den senaste renoveringen, där man tappade alla detaljerna från hur det såg ut tidigare. Vi vill återskapa de gamla detaljerna, säger Jesper Dahlin.
"Vi vill inte göra samma misstag som man gjorde vid den senaste renoveringen, där man tappade alla detaljerna på hur det såg ut tidigare", säger projektledaren Jesper Dahlin.
Det känns som om att det krävs lite specialkunskap för de som ska renovera Rådhuset?
– Vi är mitt uppe i upphandlingsfasen. Det är många företag som visat sitt intresse. Kravbilden är tydligt beskriven i underlaget till upphandlingen, säger Jesper Dahlin.
Under plastmattorna hittade man det fina marmorgolvet. Ett typiskt spår från renoveringen på 1960-talet.
En del av renoveringen består i att skapa fler arbetsplatser. Innan Rådhuset stängdes förra sommaren jobbade 100–150 personer här. När byggnaden är färdigrenoverad ska cirka 300 personer ha Rådhuset som arbetsplats.
– Vi jobbar mycket med att skapa varierade arbetsytor, det kommer att bli blandade rumsstorlekar, säger Jesper Dahlin.
Utöver att man hittat lösningar som inte stämmer med ritningarna har det gjorts en del inredningsfynd. Uppe på vinden hänger en handfull imponerande lampor som hittats i byggnaden. De har restaurerats och ska putsas och hängas upp igen, några hamnar i den nya publika entrén.
På vinden förvaras de fynd som gjorts under tömningen. En del lampor kommar att hängas i den nya entrén.
– Den nya entrén blir mot innergården i stället för ut mot Drottninggatan. Här behöver vi göra en tillgänglighetsanpassning. Den nya entrén är inte bara till för de som jobbar här utan för alla medborgare i Norrköping, exempelvis vid bröllop, säger Sonja Sköld.
Korridorerna ska rivas och återställas, så att de ser ut som de gjorde innan renoveringen i mitten av 1900-talet.
I de stora, pampiga rummen, som Rådsalen och S:t Olofssalen, blir det inga synliga förändringar utöver brandskydd och ventilation. Salarna fungerar just nu som förvaring av möbler som flyttats dit från andra delar av huset.
– Det finns tydliga regler om att möblerna inte får lämna Rådhuset, säger Dan Wenner.
Men den imponerande konstsamlingen har fått lämna byggnaden under renoveringen.
– Den har Norrköpings konstmuseum tagit hand om, säger Sonja Sköld.
"Det är en speciell känsla att springa runt i det här stora huset när det står tomt", säger Dan Wenner på Fredriksson Arkitektkontor.
Vid årsskiftet 2024/25 beräknas "nya" Rådhuset stå klart.
Hur känns det att ta sig an än sådan uppgift?
– Det är en speciell känsla att springa runt i det här stora huset som ekar tomt. Totalt handlar det ju om 500 rum, så det är mycket att hålla koll på, säger Dan Wenner.