Då och nu
Hög tid för lite bagerimys med tillhörande nostalgifaktor av lokalt snitt. För när julen närmar sig blir det alltid bättre snurr hos bokhandeln samtidigt som en författare som Jenny Colgan toppar åtskilliga önskelistor med sina feelgoodromaner om sitt påhittade bageri. En av dem heter "Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden" och en summering av händelseförloppet vittnar om viss dramatik mitt i myset:
"Det är snart jul i Mount Polbearne och Polly Waterford skapar läckerheter i bageriet. Men hennes pojkvän Huckles honungsaffärer går dock inte så bra som de hoppats och de måste kanske flytta fram sina bröllopsplaner. Det visar sig att Pollys vän Kerensa undanhåller något som riskerar att splittra vännerna. Mitt i förberedelserna för julmarknaden drabbas området av en hemsk storm och ön isoleras från fastlandet."
Man kan knappt bärga sig.
Vilket samtidigt för de vindlande tankarna till ett helt annat bageri. Fredrik Ohlssons Ångbageri vid Refvens grund. Det är det bageriet, om än inte lika litterärt välkänt, som ni ser på den svartvita "Då-bilden" från november 1960. En välkänd vy för många Norrköpingsbor av det mer rutinerade slaget och det var också allmänt känt att "Ångan", som det kallades, bakade stans godaste hålkakor.
Men hösten 1960 gick epoken i graven. Det gamla bageriet skulle rivas och med tanke på skicket på byggnaden var det nog att betrakta som en välgärning. En brand i april 1947 hade bidragit till förfallet. NT var i alla händelser tydligt i sin uppfattning och skrev i rubriken att "Nu försvinner äntligen det gamla bagerihuset".
Vi saxar ur den tillhörande artikeln vars ton bär på ett visst mått av vemod:
"Ett gammalt välkänt Norrköpingshus försvinner inom kort. Det är den illa medfarna bageribyggnaden – Fr. Ohlssons ångbageri – vid Refvens grund, som kommer att rivas inom en mycket snar framtid. De sista hyresgästerna har nämligen flyttat i dagarna, och inga hinder finns nu längre för att jämna den fallfärdiga byggnaden med marken.
Det är ett försäkringsbolag som äger tomten, på vilken man så småningom planerar att uppföra en kontorsbyggnad.
Den Ohlssonska bageribyggnaden har gamla anor, och innan den kom till lär det ha legat en mindre träfastighet där, som bland annat under en tid var ett – mormonkapell!
Bageribyggnaden har bestått av tre sammanbyggda hus. Det sydligaste lär ha uppförts omkring år 1760, det mellersta år 1881 och det nordligaste någon gång "före år 1848" – närmare än så har man inte kunnat komma vid forskningar i husets historia. Det Ohlssonska bageriet var ingalunda det första bageri som inhystes i byggnaden. Tidigare fanns där nämligen något som hette "Norrköpings bageribolag".
Under sina glans dagar var annars Fredrik Ohlssons Ångbageri vid Gamla Rådstugugatan 2–4 Norrköpings största och mest omtalade bageri. Fredrik Ohlsson grundade firman 1865 efter att ha tagit över det bageri som hans bror, spannmålshandlare A E Ohlsson, hade startat några år tidigare (1847) på samma plats.
Fredrik Ohlsson använde sig av en ny typ av arbetsmetod i bageriet och använde ånga vid jäsningen. Det gav bröden en spröd skorpa som kunderna uppskattade. I bageriets utrustning ingick, bland annat, fyra stycken 36-plåtarsugnar jämte en mindre vattenrörsugn av modernt snitt, medan jäsningen skedde i det speciella jäsrummet med varmrörs- och ångrörsledningar. Man bakade både vetebröd och så kallat "grofbröd" och personalstyrkan omfattades i början av 1900-talet av ett 20-tal personer.
Under hungerkravallerna våren 1917 hamnade Fredrik Ohlssons Ångbageri delvis i fokus då det utsattes hårt av hungrande barnfamiljer i spåren av den tilltagande livsmedelsbristen. Bageriets personal lyckades emellertid avstyra direkt plundring genom att i stället dela ut bröd till de fattiga och hungriga. Polisens bevakning såg till att det hela skedde under kontrollerade former.
Bakom bageriet på "Då-bilden" reser sig baksidan, den som vetter mot Gamla Rådstugugatan, av det gamla bankpalatset som Norrköpings Enskilda Bank lät uppföra under åren 1899–1902 i kvarteret Torget. Men i dagens vy från Refvens grund är den pampiga byggnaden, ritad av arkitekt Gustav Wickman, delvis dold av den grönska vid Cityfiske som ännu inte vuxit upp när bilden från 1960 togs. Konstnären Elis Nordh har förresten förgyllt fasaden på den nyare delen av kvarteret med sin sevärda fasadrelief i Kalksten.