April är faktiskt Mars månad

Mars är som närmast jorden just nu och lyser klar på natthimlen. Sven Mårdh berättar mer om den röda planeten.

Rostig planet. Mars röda färg beror på järnoxid som finns fördelat på ytan.

Rostig planet. Mars röda färg beror på järnoxid som finns fördelat på ytan.

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2014-04-08 02:00

Den röda ökensanden yr piskande i luften. Temperaturen ligger en bra bit under nollan. Solen sänker sig sakta bortom bergen vid horisonten och himlen färgas vitblå. Trots att det är mitt i sommaren blir det aldrig riktigt varmt. Man får vara glad om det blir plusgrader någon gång under dagen.

Visst låter det jordiskt, men det skulle kunna vara berättelsen från en framtida astronaut på Mars. Den röda planeten, som den kallas, har alltid fascinerat människan och det satsas miljardsummor på att utforska den.

Amerikanska Nasa har fortfarande två fungerande fjärrstyrda bilar på ytan och både USA och europeiska ESA (där vi är med och betalar) har sonder i bana runt planeten. Och fler är på väg – till och med Indien har sänt iväg en sond som kommer fram i september.

En gång för flera miljarder år sedan tros Mars ha varit än mer lik jorden. Där fanns en tjock atmosfär, hav bredde ut sig och vatten strömmade i floder. Spåren efter dem finns kvar. Det kanske även fanns liv. Några forskare har till och med föreslagit att livet först uppstod på Mars och sedan kom till jorden. Men något hände. Nu är Mars en steril och kall öken. Luften är tunn och består mest av koldioxid.

Från jorden syns Mars som en rödaktig stjärna. Vartannat år kommer den i ett bra läge för att kunna observeras och just i dag är den som allra bäst och ljusast, även om den kommer att kunna ses ända till sommaren.

Mars går nu upp i öster när solen går ner, står högst i söder mitt i nat­-ten och går ned i väster när solen går upp.

För att hitta planeten så sök upp Karlavagnen på himlen. Följ dess tistelstång i riktning mot den ljusa stjärnan Arcturus som i sin tur leder vidare till stjärnan Spica (uttalas spika) i Jungfrun. Strax intill finns den ljusa Mars. Nu på söndag och framförallt på måndag nästa vecka står dessutom månen nära och fungerar som en extra guide.

I en handkikare ser Mars ut som en vanlig stjärna, men i ett teleskop – ju större desto bättre – syns planeten som en skiva där flera ytdetaljer och även moln går att urskilja. Vid polerna kan man lätt se de vita kalotterna, som består av tjock is och snö.

Svårare är det att upptäcka Mars två små månar – Phobos (grekiska för skräck) och Deimos (fruktan).

Om du tittar på Spica (eller vilken annan stjärna som helst) i ett teleskop ser man den fortfarande bara som en gnistrande punkt. Det är för att den är så oerhört mycket längre bort än Mars. Om du färdas i 100 kilometer i timmen skulle det ta hyggliga 105 år för att komma fram till Mars men det skulle ta ofattbara 2,8 miljarder år för att komma till Spica. Förhoppningsvis kan du få lift av en marsian på vägen. Kanske hen har en snabbare farkost!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om