Asylutredningar tar lång tid
-Att söka asyl är den mest osäkra tillvaro en människa kan befinna sig i. De känner att de inte kan påverka något utan lever på lånad tid.Det säger Kristina Jonsson, handläggare på Migrationsverket i Norrköping.
-Det finns de som vill ha hjälp med att skaffa egen lägenhet, eller att skaffa glasögon, läkarbesök med mera. För mig gäller det att lotsa in dem i verksamheten, i samhället, förklarar Kristina Jonsson.
Hon har kontakt med personer som bosätter sig i Östergötland. De asylsökande har både rättigheter och skyldigheter. De måste till exempel alltid lämna en aktuell adress tillMigtrationsverket, delta i det som organiseras för dem exempelvis undervisning i svenska och komma till möten med handläggarna.
-Vår ambition är att den som väntar länge på besked ska tillräcklig svenska för att klara sig i samhället när de får beslutet. Då behöver de aldrig gå den kommunala undervisningen i svenska, säger Kristina Jonsson.
<p><b><font size="2">Förklara samhället</font></b>
Undervisningen handlar inte bara om svenska språket utan är ett sätt att förklara det svenska samhället.
-Det är positivt om de kommer bra in i livet i Sverige och lär sig om samhället.
-Vi försöker anpassa undervisningen till deltagarna. Den som är analfabet kanske får sitt eget språk via svenskan, det har faktiskt hänt, berättar Kristina Jonsson.
Många som får det första negativa beskedet från Migrationsverket väljer att överklaga beslutet. Då kan den asylsökande fortfarande gå kvar i undervisningen men tiden för svenska språket minskas och andra ämnen kommer in.
<p><b><font size="2">Kanske måste återvända</font></b>
Målet är att förbereda personen i fråga på att den kanske måste åka tillbaka till hemlandet.
-Det gäller det att inrikta oss på saker som kan hjälpa personen om den avvisas, säger Kristina Jonsson.
-Alla människor som lämnar sitt hemland har goda skäl, även om de kanske inte stämmer överens med dem vi har här, enligt vår lag. Det finns många anledningar till att man lämnar sitt land, oftast politiska.
En kartläggning som EBO-kontoret gjort visar att 99 procent av de asylsökande har mål med sitt fortsatta liv i Sverige. Men bara 10 procent har reflekterat över att de kanske kan få ett nej.
-Det kan komma som en chock för personen i fråga. De kanske har intalat sig så starkt att de ska stanna. Då ser de inga möjligheter med att återvända. Därför måste vi försöka få dem att se möjligheterna, säger Kristina Jonsson.
Vid samtal med de asylsökande försöker hon alltid vara rak och tylig för att inte invagga dem i något hopp. Beslutet har hon ingenting med att göra.
-I början var det ett väldigt svårt jobb för någonstans har man ett tycka-synd-om-syndrom. Men då var verksamheten inte så stor och man fick en annan kontakt än i dag.
-Nu arbetar jag mer som tjänsteman men man kan ändå vara empatisk, lyssna och förstå saker, säger Kristina Jonsson.
Ofta tar utredningarna lång tid. För Migrationsverket brukar det ta cirka sex månader om ärendet inte är alltför komplicerat. Ett överklagande hos utlänningsnämnden kan sedan ta ett år eller mer innan ett beslut tas.
-Allt hänger ihop med tiden. Det är tiden som påverkar människorna. I dag tar utlänningsnämnden lång tid på sig när de utreder ärenden, säger Kristina Jonsson.
-Flertalet av dem som väntar på beslut hamnar i en ond cirkel och har svårt att ta tag i saker.
<p><b><font size="2">Omöjligt kontrollera</font></b>
Utredningarna kan ofta vara svårarbetade. Att kontrollera uppgifter kan ibland nästan vara omöjligt.
Kristina Jonsson poängterar att man aldrig tar kontakt med ursprungslandets myndigheter. Det är alltid de svenska ambassaderna och organisationer för mänskliga rättigheter som hjälper till att få fram uppgifter.
- De som sedan får stanna på grund av flyktingskäl är få. Ofta slutar det med att man får stanna av humanitära skäl då alla mår dåligt efter år av väntan, förklarar hon.
Det händer att personer som får ett negativt besked försöker gå under jorden och gömma sig.
-Ofta är situationen som gömd ohållbar. Men det beror mycket på vem som gömmer en. Att gömmas av familjer brukar vara svårt men när kyrkan och andra engagerar sig tar det längre tid, säger Kristin Jonsson.
<p><b><font size="2">5000 efterlysta personer</font></b>
Om personalen på Migrationsverket misstänker att detta ska ske kan de kräva att personerna anmäler sig hos dem med vissa tidsintervall eller ta dem i förvar med tvång.
-Men detta sker ytterst sällan, säger hon.
I dag finns cirka 5000 personer efterlysta i Sverige men många av dem har redan lämnat landet.
Så jobbar vi med nyheter