Sedan samarbetsprojektet Bråviks-landet tidigare somrar satsat på motion – vandring och cykling – är det nu tänkt att vi ska äta i sommar. Den nya broschyren Mat på Vikbolandet tipsar om 15 olika gårdar utmed väg 209 som säljer och serverar.
Någonting dylikt tackar man inte nej till.
Första stoppet blir Valtersten Mellangård utanför Östra Husby. Där planterade Anette Isacsson sina första äppelträd år 2000 och hade som mest 200 träd på ägorna. Frukten skickar hon till musteri och den färdiga äppelmusten säljer hon på gården, i den gamla drängstugan från tidigt 1800-tal som gjorts om till gårdsbutik.
– Det känns äkta, säger hon och häller upp den guldglänsande drycken i vinglas. Must har blivit allt mer populärt. Och det finns så många olika smaker beroende på äppelsorterna. Det är som vin. Det är därför man ska dricka ur vinglas.
Med fuktade strupar går färden vidare. Via Östra Husby och in till vänster någon kilometer efter samhället. Det står Gårdsmejeri på skylten. Gården heter Valla och ligger där vägen slutar. Sedan 2012 har Jenny och Jerry Coursell Hoberg producerat getost i olika former, konsistenser och smaker.
– Det är mest Jenny, säger Jerry, hon gör allting.
Jenny Coursell Hoberg berättar å sin sida om hur hon skolat om från mönsterkonstruktör och designer till att göra getost på ett hantverksmässigt sätt. På betet, utanför gårdsbutiken, påminner getterna ljudligt om sin närvaro.
– Getosten har blivit mycket efterfrågad men jag gör även tvålar, säljer egendesignade barnkläder och i sommar har vi vårt eget fik öppet, säger Jenny.
Jerry Coursell Hoberg fyller i med hur tillverkningen av ostknivar går till i den egna smedjan liksom hur gårdens B&B-verksamhet fungerar. De konstaterar att det är nödvändigt att vara mångsysslare i den här typen av småskalig närverksamhet.
Tillbaka över fälten och ut på 209:an. Mot nya mål. Mål mat alltså. Visätter Kalkongård, en bit efter avtagsvägen vid Häradshammar, vann tävlingen ”Sveriges skönaste gårdar” ifjol. Gården hade kalkoner redan på 1960-talet och numera är det Minire och Daniel Hildebrandt som driver det hela och säljer kalkonkött i alla upptänkliga former. Kalkonerna bor i den stora byggnaden på gårdsplanen och svarar för omedveten underhållning genom att bara vara sig själva.
– Vi slaktar varje vecka och har alltid färskt kött, säger Minire. Kalkon smakar mycket mera än kyckling. Varje fågel ger också så många delar som man kan tillaga på olika sätt. Det kan ersätta alla köttslag egentligen.
Daniel Hildebrandt är uppvuxen på gården och ser sig numera som en sorts kalkonambassadör.
– Folk brukar fråga oss hur man tillagar kalkonen på bästa sätt, säger han. Vi ställer gärna upp med tips och recept.
På Visätter finns även fyra alpackor (”men vi är ingen djurpark”) och även om det inte finns någon servering, kan man alltid låna grillen på plats och laga sin egen mat med utsikt över de böljande fälten. Minire Hildebrandt är också, till stor del, initiativtagare till samarbetet med Ekoturen, som vid fyra tillfällen i sommar tar med sig Norrköpingsbor i bussen ut på lantlig matsafari.
Den här matsafarin fortsätter däremot mot Ormsätter Gård ännu lite längre ut mot Arkösund. Strax innan gården dyker hjorthägnet upp på vänster sida av grusvägen. Några hjortar syns dock inte till. Däremot surrar bina intensivt runt kuporna på gårdsplanen. Därmed har Ormsätters två olika grenar presenterats: viltkött och honung.
– Vi lever på att folk pratar med varandra, säger Rickard Hellström utanför gårdsbutiken medan hustrun Malin försvinner iväg bortåt vägen bakom ratten på skolskjutsen. Försäljningen ökar hela tiden. Vilt har gott renommé, både ur miljösynpunkt och för smaken. Samtidigt är det inte vardagsmat precis och man märker att det sker ett uppsving nu på sommaren. Folk har lite bättre kassa och vill äta bättre.
I gårdsbutiken säljs kött från hjort i alla tänkbara former liksom, bland annat, hare och sjöfågel. Rickard Hellström berättar också att biodlingen ska utökas samtidigt som bristen på svensk honung drivit upp priset.
– Nu ligger priset rätt, säger han. Det är en utmaning att hålla bin. Men den svenska honungen har bra rykte.
Ett stopp återstår av safarin. Marsäters Handelsträdgård i Kälebo närmare bestämt. Här köper man blommor, gurkor och tomater ur Christel Erikssons växthus. Det här är sjätte sommaren hon har verksamheten igång.
– Jag var chaufför förr och höll på att stressa sönder kroppen, säger hon. Nu trivs jag mycket bättre. Det här är roligt.
Förra sommaren började hon med självplockning av tomater, varvid försäljningen tog fart på allvar. I stället kunde hon lägga extra tid på kaffet och det hembakade, som serveras utanför växthuset. De vackra omgivningarna kommer på köpet.