Jag funderar på att köpa en keps. En sån där svart som min farfar har. Min flickvän säger att den skulle passa till min rock, men jag är osäker. Kepsar väcker minnen. Jag gick på mellanstadiet. Hade glasögon, jeans med bälte och ett tjockt hårsvall fritt från produkter. Jag var en kille som gick vid sidan och lekte reporter när andra spelade fotboll. Jag hade inte keps, men det hade min kompis som jag var med på fritiden. En dag kom jag till skolan med kepsen han hade glömt hos mig dagen innan. I ledet utanför klassrummet tog jag fram den ur ryggsäcken. "Du glömde den här", sa jag, men blev snabbt avbruten."Haha, har du varit hos Emil?"En av de tuffa killarna visade tänderna och fick resten av gänget med sig. Fler skratt. Hånfulla sådana. Jag rös till och klumpen som blivit vardag för mig lade sig tillrätta i halsen. Min kompis tog tag i kepsen och vände sig mot killarna."Haha, näe vad tror du? Det är klart jag inte har, hahaha."De skrattade ihop, som vanligt. Varför kepsen legat i min ryggsäck var det ingen som frågade? Skratten ekade när vi äntrade skolhuset. Inte mitt.Tiden har gått och kompisen är "begravd" sedan länge. Kanske är det dags att även begrava minnet av kepsen? Farfars keps får ta dess plats i mitt medvetande.
