Josefine Melchert och Clara Dansson med svampfyndet på Norra kyrkogården.
De båda kyrkogårdsarbetarna fann svampen när de skulle rensa och kantklippa en rabatt på Norra kyrkogården i höstsolen.
– Kul! Första tanken var att vi hittat en ballong för de ser man lite här och där här uppe, berättar Josefine Melchert.
Den exakta vikten har inte kunnat fastställas men kyrkogårdspersonalen uppskattar att jätteröksvampen på plats vägde cirka tre kilo. Den är sällsynt förekommande i södra och mellersta Sverige och växer helst på gräsmattor och i lövskogar mellan augusti och oktober.
– Svampen kommer att bli mat och är redan hämtad. Hon som fick den brukar skiva röksvampen och steka den i smör. Om du slår lätt på svampen låter den som en vattenmelon, lite ihåligt, men någon rök kunde vi inte se, utvecklar Josefine och skrattar.
Enligt Kunskapskokboken tillhör jätteröksvampen en av världens största svampar. Ett exemplar som hittades på Gotland 1997 vägde 19 kilo. Svampkroppen är rund eller oval och bredden kan uppgå till en halvmeter. Köttet är vitt på unga exemplar och blir senare beigebrunt.
Allmänhet som planerar att äta jätteröksvamp bör känna till att det finns förväxlingsrisker med den oätliga stinksvampen och mycket giftiga vita flugsvamp. Kunskapskokboken föreslår att man klyver svampen för att kontrollera köttets struktur i snittytan. En röksvamp beskrivs ha jämn struktur genom hela fruktkroppen. Hos stinksvamp och vit flugsvamp kan man se anlag till fot– eller hatthud.