Hörsalen ligger centralt och är lätt att nå med spårvagn.
Förutom uppvisningar och konserter använder Kulturskolan Hörsalen i sin orkesterundervisning. Annelie Egelin Tärning säger att lokalen som sådan är perfekt för ändamålet, med bra storlek och fin akustik. Att den ligger centralt med närhet till en spårvagnshållplats är också på plussidan.
– Det är inte lätt att hitta liknande lokaler i Norrköping och våra egna (på Fotbollsgatan reds.anm.) är för små för den här typen av verksamhet.
Trots detta väcks nu funderingar på att se sig om efter andra alternativ, då varken lärare eller elever känner sig trygga i Hörsalen. Vårdnadshavare har hört av sig och berättat att deras barn fått kliva över utslagna människor eller hamnat bland bråkiga och högljudda personer på sin väg till lektionerna. Lärare har fått cyklar slängda i vattnet och konfronterats av påverkade personer.
– Och det är inte enbart kvällstid, utan detta sker från morgon till kväll och har varit så under en längre period, säger Annelie Egelin Tärning.
Kulturskolan bedriver orkesterundervisning i Hörsalen, men såväl lärare som elever känner sig otrygga på platsen då många missbrukare vistas där. "Det har blivit ett arbetsmiljöproblem", säger skolans enhetschef Annelie Egelin Tärning.
Nu har Kulturskolan beslutat att ändra sina rutiner och bytt ingång, så att lärare och elever passerar genom huvudentrén i stället för genom artistingången som tidigare. Huvudentrén ligger nämligen inte lika undanskymd och förhoppningen är att det ska vara något lugnare att passera där. Samtidigt vill skolan se mer långsiktiga åtgärder.
Tidigare gick kulturskolans elever in genom artistingången, men den ligger lite undanskymd, vilket gör att missbrukare ofta hänger där. Detta har elever uppfattat som obehagligt.
– Men vi är bara lekmän och behöver att någon med rätt kunskap ser över möjliga lösningar. Vi är också medvetna om att förändringar kan ta tid då byggnaden är kulturminnesmärkt, säger hon.
Tony Georgson, säkerhetsstrateg på kommunens säkerhetsavdelning, säger att de är välinformerade om problemen vid Hörsalen, men att det inte finns någon snabb och enkel lösning.
– Vi förstår såväl frustrationen hos skolledningen, som olustkänslan hos lärare och elever, men vi har tyvärr inte så många verktyg att jobba med, säger han.
Att Hörsalsparken är en samlingsplats för stadens missbrukare är känt sedan länge. Kommunen byggde om parken år 2015 med förhoppning om att den mer öppna ytan skulle skapa ett naturligt flöde genom parken och på så vis lösa en del av bekymren. Men så har det inte blivit.
2015 byggdes Hörsalsparken om och en trappa ned mot Gamla torget tillkom för att skapa ett promenadstråk genom parken.
– Samtidigt är det ju ingen långsiktig lösning att köra bort missbrukarna från Hörsalsparken, då dyker de upp någon annanstans i stan. Det viktigaste är att behandla dem utifrån deras situation och ge dem hjälp och stöd, säger Tony Georgson och berättar att socialtjänsten är inkopplad.
Vad kan kommunen göra för att lösa problemen här och nu?
– Våra väktare har få befogenheter att ingripa om det inte sker regelrätta brott på platsen. Men vi samarbetar med polisen och ser just nu även över byggnadstekniska lösningar, säger Tony Georgson och förklarar att det exempelvis skulle kunna vara aktuellt att hägna in delar av byggnaden för att på så sätt freda entrén.
– Hörsalen är dock kulturminnesmärkt, så inte heller det är gjort i en handvändning. Vi måste förhålla oss till de regelverk som finns, säger han.
Hörsalen har en lång historia och byggnaden är kulturminnesmärkt.
Hörsalen har en lång historia. Sedan 1100-talet var här en kyrkplats som brändes ned och återuppbyggdes i omgångar innan den år 1913 blev hörsal. Mellan 2015 och 2017 gjordes en omfattande invändig renovering av Hörsalen till en kostnad av 40 miljoner kronor.