Barns stress börjar tidigt
Kroppsidealet säger smal, trimmad och slät. Samhället kräver effektivitet, toppresultat och materiell rikedom.Ungdomar drillas tidigt att sträva efter det ouppnåbara. Belöningen heter stress och dålig självkänsla.
Det börjar redan innan förskolan. Barnen ska se ut på ett visst sätt. Det finns militärbyxor för bebisar och tonårskläder för barn.
<p><b><font size="2">Reklam och tidningar</font></b>
På högstadiet ropar reklam och tidningar ut hur de nyblivna tonåringarna ska vara, vad de ska ha på sig och hur deras framtid bör se ut. "Stay up, butt up, hold in, get slim", som slogan för en underklädeskjedja löd. Allting, från arbete till kropp, kan förvandlas till ett projekt som ska men aldrig kan fulländas.
Det känns som om en hel generation körs ned i det här. Man ska prestera så mycket: vara duktig i skolan, hitta rätt stil, vara söt, vara en trevlig flickvän, kunna 100 olika sorters sex innan man förlorar oskulden, gå på rockkonserter, läsa böcker. Någonstans måste man få stanna upp ibland, säger Maria Fagerberg.
I en ny rapport från kommittén Välfärdsbokslut uppger var tredje tillfrågad mellan 10 och 18 år att de har ont i huvudet, magen eller svårt att sova flera gånger i veckan. Fyra av tio känner sig stressade.
Det stämmer väl överens med vad Maria Fagerberg kommit fram till efter att ha läst en mängd studier, rapporter och artiklar om ungdomar och stress.
Hon började studera problemet 1998. Hon märkte att många unga människor var stressade och frågade sig varför.
Jag började tänka att det kanske var något allmänt problem.
Hon hade rätt. Ijakten på bland annat orimliga ideal har stress, dålig självkänsla och psykisk ohälsa ökat bland unga människor. Samtidigt blir gapet mellan ideal och verklighet allt större. Begåvning och intelligens är inte tillräckligt för att vara nöjd med sig själv.
Att vara född till man eller kvinna räcker inte för att räknas som manlig och kvinnlig, konstaterar Maria Fagerberg. I stället fylls begreppen i med olika betydelser.
<p><b><font size="2">Kvinnor och män</font></b>
I media är männen ofta aktiva eller förövare. De är starka, distanserade och tar mycket plats. Kvinnorna framställs som mjuka, passiva eller som objekt som kan göras om under rubriker som "Skapa din egen stil". Ett perfekt yttre ska kombineras med självständighet och inre styrka.
Dubbelmoralen är utbredd. I ett nummer av Vecko Revyn, som når nära en halv miljon läsare varje vecka, fokuserar en artikel på hur fel det är med utseendefixering och vikten av sunda ideal. Bredvid poserar Fröken Sverige i hotpants och tublinne.
Hon är slät, hårlös och glittrande och hon säger att hon inte har gjort någonting för att se ut så. Det ökar stressen ännu mer, menar Maria Fagerberg.
<p><b><font size="2">Pojkar blir gärningsmän</font></b>
Även pojkar bombarderas av motsägelsefulla ideal. För varje flicka som framställs som offer blir automatiskt en pojke gärningsmannen. Det påverkar deras självbild, menar hon.
Skolan bidrar också till att öka stressen. Skolarbetet har blivit mer självständigt och eleverna ska själva söka kunskap. Arbetssättet öppnar många möjligheter men gör det också svårare för eleven att veta vad som är rimligt att prestera, hävdar Maria Fagerberg. Det går alltid att läsa en bok till.
Korta kurser gör också att betygshetsen aldrig släpper. Eleverna ställs tidigt inför många val. Ska de läsa en lättare kurs för att få högre betyg eller ta en svårare som de verkligen är intresserade av?
Skolan skulle kunna hjälpa till att motverka stressen. Den kan medvetandegöra och förklara varför samhället ser ut som det gör. Eleverna borde förses med redskap så att de kan förstå och tolka sig själva och sin omvärld, säger Maria Fagerberg och fortsätter:
Det är viktigt att bejaka att man är någonting, i stället för att försöka skapa sitt jag med attribut. Det man tycker och tänker är väldigt mycket värt.
<p><b><font size="2">Lycka är lika med pengar</font></b>
Filosofer har också tittat på hur människor påverkas av det nya samhällsklimatet. De pekar på att den moderna västerlänningen har svårt att leva i nuet utan alltid söker lyckan på längre håll. Lycka jämställs med pengar och överflöd, men ofta blir resultatet frustration och missnöje.
Kunskapen och medvetenheten om stress är numera utbredd. Men lösningar för att komma till rätta med problemet är få.
Utbrändhet har blivit som en duktighetssjukdom som drabbar högpresterande. Det ses som ett tecken att man har jobbat sitt allra bästa. Det är mer accepterat att säga att man är stressad än att man har ont i huvudet, säger Maria Fagerberg.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!