"Det är en positiv förändring som gynnar alla. Framför allt omsorgstagarna", säger Andreas Bohlin (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Norrköpings kommun
Vård- och omsorgskontoret arbetar nu tillsammans med kommunens centrala rekryteringsenhet med att undersöka hur språktester i svenska stegvis kan införas som en del av rekryteringen.
– Det är en positiv förändring som gynnar alla. Framförallt omsorgstagarna, säger Andreas Bohlin (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden.
Bakgrunden är att språklig kompetens numera lyfts fram i vård- och omsorgskontorets uppdragsplan.
– Det är viktigt att få en överblick kring vilka språkkunskaper som krävs för att kunna göra ett fullgott jobb. Vi behöver sätta en nivå, men behöver också veta var vi ska sätta in kompetenshöjande insatser. Testning är det bästa sättet att få reda på det, säger Andreas Bohlin.
Planen är att stegvis införa språktesterna. Varje steg ska sedan utvärderas innan man går vidare och fattar slutgiltigt beslut. Först ut att göra testet blir hundra slumpvis utvalda sommarvikarier.
– Vi ska i ett första steg kartlägga vad som är en rimlig nivå att kräva, säger Andreas Bohlin.
Vilka risker ser du?
– Det finns alltid risker att man går för fort fram, ställer tuffa krav och diskvalificerar för många i ett för tidigt skede. Vi har redan nu svårt att rekrytera personal. Det blir en balansgång.
– Samtidigt tror jag att vi på det här sättet kan höja statusen på yrket. Det gör också omsorgen säkrare. Det finns många fördelar, men man måste skynda långsamt.
Norrköpings kommun vill nu pröva språktest för personal inom vård och omsorg. De första som ska prova att göra språktest blir slumpmässigt utvalda sommarvikarier.
Språkkrav är något som är på gång i hela landet. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nytt stöd för språkbedömning. Både Ivo och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen. Men språkkraven dröjer nationellt – Socialstyrelsen ska redovisa stödet föst i februari nästa år.
– Vi ligger ganska långt fram och är tidigt ute jämfört med andra kommuner, säger Andreas Bohlin.
Han lyfter också fram att personal som behöver vidareutbildning kan gynnas av språkkraven.
– Kommer man ut för tidigt finns en risk att man misslyckas i sin yrkesroll. Då kanske man ger upp, trots att det man egentligen behövde var mer stöd i sina språkkunskaper. Sedan jobbar vi inte bara med krav. Vi har ganska många insatser för att höja språkkompetensen, säger han.
"Det är en utmaning att hitta medarbetare som har språkkvalitéer som vi behöver för att man ska klara av vårt jobb", säger Magnus Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Norrköpings kommun.
Magnus Johansson, vård- och omsorgsdirektör, menar att inte enbart personer med utländsk bakgrund har svårt att ta till sig information.
– I våra yrken ställs alltmer krav på att kunna tillgodogöra sig dokumentation och skriftliga instruktioner. Det är en sak att kunna prata, en helt annan att ha förståelse av ett skrivet ord. Där ser vi utmaningar, säger han.
Kan du ge exempel på händelser eller misstag som skett på grund av språkbrister?
– Nej, inga konkreta händelser. Däremot ser vi att medarbetare med goda kunskaper i svenska i skrift och tal får kompensera för sina kollegors utmaningar att klara språket, säger Magnus Johansson.
Eftersom kommunen inte tidigare har arbetat med språktest är kommunens rekryteringsenhet involverad i arbetet.
– För oss är det viktigt att varje kandidat känner att de har fått möjlighet att visa vilka kunskaper de har under rekryteringsprocessen. Vi kommer fortfarande göra en helhetsbedömning där språktestet bara blir ett ytterligare verktyg för att kvalitetssäkra processen. Det blir en viss administrativ förändring, men inte särtskilt stor, säger Anna-Therése Dijak, rekryteringsspecialist.