Biogasproduktion ger lantbruket hopp

Det ser dystert ut för lantbrukets lönsamhet. Extra illa är det för mjölkbönderna medan grisföretagen kan se mest positivt på 2009.

Norrköping2008-12-19 00:16
Mjölkföretagen riskerar en sänkt lönsamhet med 32 procent efter att i början på 2008 sett mjölkpriset stiga. För grisnäringen är det tvärtom. Där blev 2008 det sämsta på många år. Nu minskar foderpriserna samtidigt som avräkningspriset stiger. 2009 kan blir betydligt ljusare.Det här framgår av LRF Konsults rapport Lantbrukets lönsamhet 2008 som presenterades på onsdagen.Förväntningarna inför 2008 var en mer rörlig marknad för lantbruksprodukter och det blev förändringar som kom både fortare och kraftigare än de flesta bedömare trott.- Mjölkföretagen kämpar nu med effekterna av sjunkande mjölkpriser och höga kostnader, säger Lars-Göran Svensson, lantbruksansvarig på LRF Konsult.Biogas ger hopp
Det som nu kan öppna nya möjligheter för de gröna näringarna är energiproduktion. Enligt EU:s klimatmål ska 50 procent av Sveriges energiproduktion bestå av förnyelsebar energi år 2020. Lantbrukarna är viktiga för att nå detta mål. - Biogas är på stark frammarsch. Råvaran finns på gårdarna och produceras ur djurens gödsel. Det är glädjande att regeringen stimulerar med investeringsstöd för gårdsbaserad biogas. Det blir "dubbel klimatnytta" och nya arbetstillfällen, säger Jimmy Larsson, lantbruksekonom och ansvarig för rapporten på LRF Konsult. Men för att biogassatsningen ska få full effekt kräver det att lönsamheten på mjölkgårdarna blir mer stabil. Försvinner mjölkbonden försvinner också råvaran till biogasproduktionen.Positiv räntesänkning
Bara några dagar efter att LRF Konsults rapport skrevs kom Riksbankens rekordsänkning av räntan med 1,75 procentenheter.- Det gör att det försämrade läget ljusnar något, speciellt för de nyinvesterade och unga lantbrukarna, säger Jimmy Larsson till NT.Framförallt mjölkbönderna är betydligt högre belånade nu än på 90-talet. 18 500 mjölkgårdar har blivit 6 400 och de måste investera för att kunna vara kvar.Mycket fodersäd
Hur finanskrisen i övrigt slår mot lantbruket är svårare att säga, eftersom det finns en global påverkan.- Lantmännen har till exempel svårigheter att exportera havre till USA, eftersom de får inte krediter på de 30-40 miljoner kronor som behövs för en båtlast, säger Jimmy Larsson.- I Ryssland sitter man med mycket fodersäd kvar från förra året, som de inte kan sälja. Då fick de inte pengar till att så nytt. En sådan sak påverkar även bönderna på östgötaslätten. Hur bra blir vädret i Europa, hur många har valt att inte så så mycket? Statistiken visar att det inte såtts så mycket och det kan påverkar priserna uppåt, men det är litet för tidigt att säga.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om