Blandade reaktioner på muslimsk särlagstiftning
- Lars Leijonborg behöver inte gå ut och kritisera muslimerna, det kan vi göra själva. Det säger Isam Bardaqji, rektor på den muslimska friskolan Kunskapsljuset.
Mahmoud Aldebe, ordföranden i Sveriges muslimska förbund, får kritik för sitt förslag på särlagstiftning.foto: scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Bland annat kräver Aldebe en lag som ger muslimer rätt att vara lediga under muslimska högtider, att imamer ska undervisa muslimska barn i islam i den kommunala skolan samt att endast kvinnor borde få tillträde till badhus vissa kvällar i veckan. Skilsmässor mellan muslimer, menar Aldebe, borde godkännas av en imam.
Muslimer tar avstånd
Brevet har väckt stark kritik från bland annat folkpartiet. Men under gårdagen tog även muslimska företrädare som till exempel imamen Abd Al Haqq Kielan avstånd från brevet. Även Sveriges muslimska råd, en paraplyorganisation där bland annat Sveriges muslimska förbund ingår, har uttryckt kritik och satt under fredagseftermiddagen i krismöte.
Bland muslimska representanter i Norrköping har brevet väckt blandade reaktioner. Isam Bardaqji är i huvudsak kritisk till Aldebes krav. Han tror inte att det övriga samhället är redo för att muslimska organisationer börjar ställa massor av krav på lagändringar, och är rädd för att det bara ökar klyftan mellan muslimer och det övriga samhället.
Viktigt informera
- Man måste gå ut och informera innan man börjar kräva saker. Ju mer man informerar, desto närmare kommer vi varandra, säger han.
Han ser dessutom flera konkreta svårigheter med Aldebes krav, bland annat det som rör imamers godkännande av skilsmässor.
- Vem bestämmer vem som är imam? Det finns inga officiella imamer i Sverige. Har man problem i äktenskapet i dag går de flesta redan till imamen. Det behövs ingen lag för det, säger han.
Omar Nur som är ordförande i Islamiska Kultur Center i Norrköping har bara hört om brevet via nyheterna och inte läst det själv. Han vill inte kritisera Mahmoud Aldebe utan ser istället brevet som ett sätt att försöka lyfta frågan om muslimers rättigheter. Men att ändra i lagstiftningen tror han är fel väg att gå - och dessutom onödigt.
- Religionsfriheten skyddas redan i grundlagen. Det finns andra sätt att tillgodose de behov som muslimer har som till exempel dialog och samtal. Men det är viktigt att politikerna blir mer insatta i muslimska personers behov. Praktiserande muslimer är en stor grupp i samhället.
Så jobbar vi med nyheter