Abdo "Abbe" Nison, 64, har bakat och serverat pizza i Lida Kullar i 17 år. Familjeföretaget har blivit en del av området, men i dagarna stängs och töms hans restaurang. Bostadsstiftelsen Lida Kullar ville inte förlänga hans avtal och ska göra om lokalerna till förråd eller kontor.
– Det blev en kalldusch, säger Abdo Nison om beskedet han fick i oktober.
Han hoppades in i det sista på en vändning, men Bostadsstiftelsen stod fast vid sitt beslut. Ärendet togs upp i Hyresnämnden, där man slog fast att stiftelsen hade rätt att säga upp avtalet och göra om lokalerna. Parterna möttes i en förlikning i Hyresnämnden, men i Lida Kullar är besvikelsen stor. Beslutet har rört upp känslorna hos många av de boende, som protesterat och lämnat in över 200 namnunderskrifter till stiftelsens styrelse för "Abbes" skull.
– Jag är mycket glad och tacksam för stödet, men det hjälpte inte. Styrelsen har bestämt sig. Jag är så besviken på deras agerande, säger han.
Göran Andersson och Nils-Åke Westin har sällskap med ett tiotal gäster till vid vårt besök under eftermiddagen. De har, i alla fall på förhand, precis prickat in den vinnande raden till helgens V 75. Travet spelar, precis som pizzerian, en viktig roll i vardagen på Lida Kullar.
– Det är mer än en pizzeria. Det är vår lokala träffpunkt, där vi umgås och hänger. Det är nära för alla i huset. Många kan eller orkar inte gå så långt, säger Göran Andersson.
När fick ni reda på det här?
– För sent... Vi har försökt få svar på våra frågor från styrelsen och verksamhetschefen, men de verkar inte bry sig om oss. Det är många upprörda känslor och röster här ute. Besvikelsen är stor. Det är jobbigt att inte få reda på vad som ska hända. Många är ledsna för "Abbe" skull också. Han gör mycket för oss.
Sällskapet runt bordet pratat om sommarkvällarna på uteserveringen med musik och det traditionella julbordet, som Abdo Nison dukar upp gratis den 23 december.
– De är alla min mamma och min pappa. Vi är alla en familj. Det är så jag känner, säger han.
Vi går ut och tar några bilder, när en boende stannar till på väg hem.
– "Abbe"... det är så sorgligt. Det är en tragedi för oss. Jag kan inte förstå varför man gör så här. Det är ett slag mot både oss och Smedby. En idyll försvinner, säger hon och skakar på huvudet.