Orsaken till branden i slutet av september var överhettning inne i själva bränslehögarna som ledde till självantändning av bricketter som bestod av hårt pressat sågspån. Högarna hade inspekterats en kort stund innan branden bröt ut, då utan någon synlig rök. Inte heller de temperaturspett som fanns gav utslag.
Eon har nu, vilket P4 Östergötland var först att rapportera om, investerat i fler temperaturspett för att mäta temperaturen inne i högarna. Temperaturen följs hela tiden från ett dygnet-runt-bemannat kontrollrum.
– Det blir ungefär dubbelt så många temperaturspett mot vad vi haft tidigare, säger Jonas Lind, produktionschef vid Eon i Norrköping.
– Vi ska också kontrollera högarna mer ofta med blotta ögat och glesa ut avståndet mellan bränslestackarna.
Branden i flis- och bricketthögarna pågick under nästan en veckas tid. En del bränsle gick upp i rök medan annat skadades av de stora mängder vatten som användes för att få stopp på elden. Branden bekämpades både från land och med hjälp av helikoptrar. Röken drev periodvis in över Norrköping och vållade besvär för många personer. Men till största delen blåste röken ut över Bråviken.
Det var också därifrån som helikoptrarna hämtade vatten för att vattenbomba de brinnande bränslehögarna intill värmeverket. En del av det vattenskadade bränslet går ändå att elda, även om det, enligt Jonas Lind, förlorat energivärde.
– Vattnet från Bråviken är bräckt och innehåller därmed salt, vilket påverkar flisen och bricketterna så att vi inte kan elda med enbart det, utan vi får blanda upp det skadade med fräscht bränsle.
– Vi har eldat upp stora delar av det skadade bränslet och ska elda upp resten.
Insatserna vid själva branden tillsammans med det förstörda bränslet kommer att kosta Eon flera miljoner kronor.
– En del täcks av försäkringar. Våra kunder ska inte drabbas av branden, vi prissätter inte på det sättet.
Till följd av den milda vintern fanns det stora lager med flis och bricketter vid Händelöverket. En del av bränslet som började brinna hade legat på platsen sedan i vintras.
Enligt Jonas Lind har fler värmeverk i landet drabbats av bränder på grund av överhettning i bränslehögar som lagrats under lång tid.
– Jag tror att det brann på fem olika värmeverk den där veckan, säger Jonas Lind.