Vi skrev senast förra sommaren om båtliken som finns i vattnet ute vid Karlsro, inte långt från Ingelstaområdet. Då var det två år sedan en utredning påbörjats för att frakta bort båtarna. Sedan dess är det inte mycket som har förändrats – båtarna ligger fortfarande och rostar sönder i vattnet.
– Båtarna ligger kvar, jag har inte fått någon information om att de ska vara borttagna, säger Therese Andersén, avdelningschef för miljö och hälsa vid Norrköpings kommun.
Hur kommer det sig att de ligger kvar efter så lång tid?
– Det som pågår är en ansvarsutredning för att se om vi kan hitta någon ägare eller någon som är ansvarig för att plocka bort båtarna. Vi fick däremot pausa det arbetet på grund av andra prioriteringar under förra året, men nu är arbetet igång igen, säger hon.
Det har visat sig svårt att hitta ägarna till båtarna, men Therese Andersén är tydligt med att arbetet fortfarande pågår.
– Ibland kommer man inte vidare i fall som detta. Jag vet inte hur det kommer att bli just här, men vi jobbar på helt enkelt, säger hon.
En båt har legat i vattnet sedan 1996, kan man inte bara åka och plocka bort den?
– Då är frågan vem det är som ska göra det och vem som ska stå för den kostnaden.
Kan man inte lösa detta med skattepengar menar du?
– Det beror på om man har hittat någon tidigare ägare, då är det ju den som får stå för kostnaden. Hittar man inte någon tidigare ägare så får det ju betalas med hjälp av statliga medel som går att ansöka om.
Har ni haft någon diskussion om att dela kostnaden för bortforslingen mellan er och fastighetsägaren?
– Tidigare vet jag att man har fört diskussioner, men jag vet inte exakt när det var man gjorde det senast.
Vet ni om det finns någon risk för farligt utsläpp från båtarna?
– Det vet jag inte riktigt, men de har ju legat där så pass länge att det nog redan har läckt ut under den tiden, säger Therese Andersén.
Arbetet med båtkyrkogården har prioriterats ned under flera års tid. Under alla försök till att rensa upp vattnet har det dykt upp mer akuta ärenden som gör att man måste skjuta på arbetet, som alltså måste börja med att man får tag på ägarna till båtarna.
– Vi går tillbaka i tiden för att se vem som ägde båten under tiden, men vi har inte hittat något namn än. Det blir som ett detektivarbete, säger Therese Andersén.
Varför båtarna en gång i tiden dumpades på just den här platsen är oklart, men under de dryga två decennier som har gått har de rostat sönder och fått flera fönster krossade. Vid frågan om det känns frustrerande att arbetet har hållit på i 24 år och att inget verkar hända blir det tyst i luren.
– Oj, det var en svår fråga. Det jag kan säga har varit tråkigt är att det hela tiden kommit annat som blivit mer prioriterat än detta ärende. Jag kan inte svara på hur man resonerat under alla år, vi försöker att komma vidare, om det ens går, säger Therese Andersén.
Även kommunens miljöinspektör Hannes Wern står undrande till hur arbetet med båtvraken som ligger i Karlsro varv går. Han skrattar när vi ställer frågan.
– Det är vi många som undrar, säger han.
I år jobbar de med lagstiftning, Hannes Wern beskriver den som ett svart hål, eftersom det inte finns några tydliga riktlinjer att gå efter.
– Nu har vi inte kommit så långt i år, vi måste också undersöka hur vi ska jobba och gå vidare under de fattiga omständigheter som nu råder, säger han.
Flera båtar ska ligga på kommunal mark. Gäller det den stora båten MS Legend?
– Nej, den ligger på en privat fastighet med en marginal på ungefär 30 centimeter. Men andra vrak ligger på kommunal fastighet.
Om de ligger på en kommunal fastighet, varför flyttar ni inte dem själva?
– Lagstiftningen har satt käppar i hjulet för oss där, den som förorenar är den som är skyldig till att rensa upp efter sig. Det har varit svårt att få tag på ägare i det här fallet. Vi jagar konkursbon för att se om det finns pengar där som kan gå till betalning för upprensning, säger Hannes Wern.
En annan möjlighet kan vara att använda sig av nedskräpningslagstiftningen, vilket betyder att kommunen måste städa upp efter nedskräpare. Gör man det kan kostnaderna däremot dra iväg en hel del, menar Hannes Wern.
– Det kan bli en kostsam historia, vi har sett exempel från andra kommuner där det kostat tiotals miljoner för att frakta bort fartyg. Det finns risk för att det blir så i detta fall med, säger Hannes Wern.