Datormodeller förutsäger vädret

Detta är grundtanken bakom de numeriska prognosmodellerna, utförda av kraftfulla datorer, som spelar en så stor roll i dagens meteorologi. Det datorerna egentligen gör, är att de bygger en modell av atmosfären. Utifrån väderobservationer kan man därefter i modellen stoppa in uppgifter om bl.a. temperatur, tryck, luftfuktighet och vindstyrka, men också information om vågor i oceanen, vattenstånd, mm. Ut trillar så värden på alla dessa parametrar vid olika tidssteg framåt i tiden, värden som sedan måste tolkas vädermässigt. En datormodell kallas HIRLAM och har utvecklats av de nordiska länderna i samarbete med några andra stater. En annan av SMHI mycket använd modell kommer från det europeiska vädercentret ECMWF. Det finns även en tysk modell, en amerikansk, en brittisk, osv. När ni hör en meteorolog säga att "prognosen är osäker", menar han eller hon oftast att de olika modellerna inte är överens sinsemellan utan ger motstridiga besked. Långa diskussioner kan då uppstå meteorologer emellan om vilken lösning som är den mest trovärdiga.

Datormodeller förutsäger vädret

Luftens rörelser styrs av fysiska lagar som kan beskrivas med ett antal ekvationer och om man känner till atmosfärens tillstånd vid ett givet tillfälle, så kan man - i princip - beräkna hur tillståndet bör se ut vid en senare tidpunkt.