– Det är svårt att sammanfatta ett helt år, det är så mycket som har hänt och det har gått snabbt, säger Bianca Andolfato när jag ber henne berätta om sin tid i Norrköping, hon är från Milano och har under det senaste året bott hos en värdfamilj i Åby.
Det är en solig torsdagseftermiddag som två familjer och några vänner stämt träff, de ska ta farväl av utbytesstudenterna Merii Kikuchi, 18 år och Bianca Andolfato 17 år, som gått gymnasiet i Norrköping i snart ett år.
– Innan jag gjorde den här resan, levde jag i en bubbla. Man lär sig mycket om sin egen kultur när man lär känna en annan kultur, att vara utbytesstudent har gjort att jag vuxit och förstått att det finns så många olika verkligheter, säger Bianca Andolfato.
IKEA och kylan var mer eller mindre det enda studenterna kände till om Sverige innan de landade i augusti i fjol. Bianca Andolfato valde att åka till Sverige av just den anledningen.
– Jag ville åka till ett land som jag inte visste mycket om, säger hon.
För Merii Kikuchi var det intresset för välfärdsfrågor som lockade.
– Min pappa berättade att Sverige har bra välfärd därför valde jag att åka hit, säger Merii Kikuchi från Tokyo som har bott hos en värdfamilj i Finspång.
Merii Kikuchi och Bianca Andolfato har svårt att sammanfatta sitt utbytesår, de har knappt hunnit smälta att de snart återvänder hem. Men det finns ändå en del betraktelser av sin tid i Östergötland som sticker ut mer än andra.
– Skolan är väldigt annorlunda, till exempel har vi uniform i Japan och man får absolut inte ha mobil i klassrummet, säger Merii Kikuchi.
– Jag reagerade på hur studenterna beter sig mot lärarna, de är nästan på samma nivå. I Italien så ställer vi oss upp och hälsar på läraren när den kommer in, säger Bianca Andolfato.
– Norrköping är också väldigt litet jämfört med Tokyo, men här finns närheten till naturen och det tycker jag om, säger Merii Kikuchi.
En annan upplevelse som båda delar är att de upplevt det som svårare att få vänner i Sverige.
– Det känns som om svenskar behöver lite mer tid för att öppna upp sig, men jag tycker bara det är kul och intressant att se hur folk är och hur de tänker i en annan kultur, det är en del av upplevelsen som utbytesstudent, säger Bianca Andolfato.
Fram tills att Merii Kikuchi landade i Sverige trodde hon att man pratade engelska här, på knappt ett år har båda studenterna lärt sig svenska.
– Det har varit svårt eftersom japanska skiljer sig väldigt mycket från svenska, jag har lärt mig tack vare skolan och familjen, vi har bara pratat svenska, säger Merii Kikuchi.
Studenterna kom till Sverige via den ideella utbytesorganisationen AFS - Interkulturella studier. Processen går till så att studenterna skriver en presentation och värdfamiljerna gör det samma. Sedan matchar organisationen ihop student och värdfamilj.
– Utbytet av kulturer, språk och att få visa våra traditioner är väldigt berikande säger Anneli Larsson, som under året varit värdmamma åt Merii Kikuchi.
Organisationen bygger på att det finns det finns personer som engagerar sig och det finns behov av värdfamiljer, särskilt i Östergötland.
Eva Bökman var utbytesstudent på 80-talet och har sedan dess varit värdfamilj vid upprepade tillfällen. I år har hon varit kontaktperson åt Merii Kikuchi.
– För mig är det viktigt att ge tillbaka det jag själv fick uppleva som utbytesstudent, säger Eva Bökman, som håller med den berikande upplevelsen av att vara värdfamilj.